LSD som bot mot ångest?

Sedan några år har det kommit flera studier som visar att psykedeliska droger som LSD har positiv påverkan för personer som lider av psykisk sjukdom. Psykedeliska droger minskar självmordstankar och psykiskt lidande. En annan studie, som publicerades 2013, drog slutsatsen att LSD har varaktiga hälsofördelar för psykisk hälsa.

Forskarna upplever dock ett problem med moralism och att droger sammankopplas med hippies och överdoser. Men det kanske håller på att förändras. I en ny studie, som publicerades i Canadian Medical Association Journal (CMAJ), granskades flera studier med psykedelia och forskarna drog slutsatsen att dessa är oerhört viktiga inom psykoterapi.

“The re-emerging paradigm of psychedelic medicine may open clinical doors and therapeutic doors long closed,” säger Dr Evan Wood, professor i medicin och ordförande vid University of British Columbia, i ett pressmeddelandet.

“Continued medical research and scientific inquiry into psychedelic drugs may offer new ways to treat mental illness and addiction in patients who do not benefit from currently available treatments,” skriver forskarna.

Även American Psychological Association abnser att fördelarna med illegala droger uppväger eventuella risker, inte minst för personer som lider av dödliga sjukdomar.

Gurkmeja mot stress

I en ny studie har forskare funnit att kurkumin, ett ämne som finns i gurkmeja, kan lindra minnen efter en traumatisk upplevelse. Råttor som åt kurkumin kodade inte in traumatiska minnen lika bra som andra råttor och de kunde också glömma tidigare traumatiska minnen. Det verkades som om minnen som påverkades av kurkumin tycktes bli hindrade från att konsolideras som minnen.

Tidigare har man sett att kurkumin är effektivt vid behandling av allt från olika typer av cancer till Alzheimers sjukdom. Om kurkumin dessutom har en effekt på människor som lider av PTSD eller andra psykiska störningar, så tar det kryddan till en helt nivå.

Varför gömmer sig barn genom att hålla för ögonen?

Alla har nog sett att små barn försöker gömma sig genom att täcka eller stänga sina ögon. I en ny studie har man undersökt varför.

Forskarna testade barn som var 3-4 år. De frågade barnen om de kunde ses om de bar en mask för ögonen, och om forskaren kunde se en annan vuxen, om den vuxna också bar en mask. Nästan alla barn trodde att de inte syntes och de flesta trodde att det gällde de vuxna också.

I nästa steg försökte forskarna se om barnen trodde att det var det faktum att en persons ögon var dolt från andra människors syn som gör dem osynliga, eller om de tror att det är för att de inte kan se som gör dem osynliga. En ny grupp av barn tillfrågades om deras förmåga att se när de bar glasögon som var helt mörklagda, vilket innebär att de inte kunde se och deras ögon var dolda, kontra när de bär ett annat par som var täckta med spegelglas, vilket innebär att de kunde se, men andra människor kunde inte se deras ögon.

Barnen tyckte att de var osynliga oavsett vilken glasögon de hade på sig. Med andra ord, barnens känslor av osynlighet verkar komma från det faktum att deras ögon är dolda, snarare än från det faktum att de inte kan se.

Barnen ansåg dock att deras huvud och kropp var synliga. De gjorde en distinktion mellan ”jaget” som var dold, och kroppen, som fortfarande var synlig. Eftersom dolda ögon verkade vara den avgörande faktorn för att känna sig gömda, tror forskarna att idén om deras osynlighet baseras på att det måste finnas ögonkontakt mellan två personer - ett möte mellan blickar - för att se varandra. Det är förmodligen därför som barn gömmer sina ögon ibland. Det skyddar deras ”jag”.

Det är för sent att ändra sig efter 30

Sedan länge är 30-årsdagen en gräns, efter det är man gubbe. Innan dess måste man hinna med allt, från resor till den stora kärleken. Det verkar stämma, för i en ny bok visar den engelska professorn i psykologi Brian Little att personligheten bestäms före 30. Sen är det för sent.

Personligheten har fem egenskaper som utgör kärnan i vilka vi är: öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, trevlighet, och neuroticism. Dessa egenskaper förblir i stort sett stabil. Små justeringar görs i personligheten, men det mesta händer före 30. Är du envis vid 30 är du det också vid 80 års ålder. Är du öppen och glad, är du också det när du fyller 80.

Det låter kanske negativt, men man kan också säga att vi mognar vid 30. De erfarenheter som vi samlat på oss blir de vi är tillsammans med våra gener. Enligt Brian Little kan vi genom träning trotsa våra gener. Vi skapar själva vår personlighet tills vi är 30 år, sedan cementerar vi den.

Mindfullness är lika bra som KBT

Gruppträning i mindfulness kan lindra ångest och depression lika mycket som individuell KBT-behandling hos en psykoterapeut. Det visar en studie med skånska patienter. Mindfulness brukar översättas till medveten närvaro. Träningen handlar om att fokusera på här och nu och att vara noga med att lyssna på kroppens signaler. 

I en studie lottades 215 patienter till en grupp som behandlades med KBT och en grupp som behandlades med mindfulness. På åtta veckor halverades symptomen på nedstämdhet, depression och ångest i båda grupperna. Det fanns ingen statistisk skillnad mellan behandlingarna, trots att det alltså i det ena fallet handlade om individuell behandling och i det andra fallet om träning i grupp.

Fem enkla steg för att komma över en separation

Separationer kan vara förödande och kan göra dig till en "exaholic," d v s till en person som analyserar gamla sms och följer ditt ex på facebook och twitter. Kärlek är en drog och det tar tid att bli kvitt beroendet till en person.

Antropologen Helen Fisher är en av de ledande experterna på mänskliga känslor och hon hävdar att en separation aktiverar samma delar av hjärnan som aktiveras när en missbrukare slutar ta sin drog. fMRI-bilder av hjärnan visar att områden som ansvarar för belöning är aktiverad i båda fallen. Detta bidrar till att förklara varför det är så svårt för människor att glömma sina gamla ex.

Genom att behandla personer som brutit upp som missbrukare, har SoulPancake - som undersöker livets djupa frågor - utvecklat ett 5-stegsprogram för hur man ska komma över ett uppbrott.

1. Gör dig av med din ilska på ett hälsosamt sätt.

2. Gör separationen till en lärorik erfarenhet. Du kan inte ändra det förflutna, men du kan använda den som en läxa. Skriv ner tre saker du lärt av relation.

3. Acceptera var du är just nu. Försök att vara medveten om vad du känner och försök inte fördriva den känslan, inte stänga av den, och inte undertrycka den. Ett sätt att göra detta är genom meditation.

4. Bekräfta det som var bra i relationen. Precis som det fanns en betydande mängd skäl att avsluta förhållandet, fanns det flera positiva skäl som höll dig i relationen.

5. Fokusera på dina bästa egenskaper. Separationer lämnar oss ofta med en känsla om att vår värld faller sönder, som om vi är värdelösa. Försök stärka din självkänsla och internalisera att du har värde. Skriv ner dina fem bästa egenskaper.

Dessa fem enkla steg ledde till en genomsnittlig ökning i lycka med 13 procent. Det kanske inte ändrar något i grunden, men förmodligen känner man sig lite bättre till mods om man följer dessa råd. Man ska aldrig se tillbaka på ett förhållande som ett misslyckande, utan göra allt för att se det som en upplevelse som gjorde dig starkare och smartare och bättre.

Äventyrsresor förstör relationerna

Att bestiga Kilimanjaro kan vara roligt medan du gör det, men ny forskning visar att extrema upplevelser gör att du känner dig sämre i det långa loppet. Egentligen vill ingen vill höra om extraordinära upplevelser. Det är bättra att försöka vara vanlig.

Vi har alla upplevt situationen: Man sitter och pratar om ett TV-program, så kommer någon och avbryter samtalet för att prata om sin vandring över Gobiöknen. Men ingen vill lyssna.

Den nya studien efterliknar denna situation. Grupper på fyra deltagare såg en video. En person såg en spännande video med en talangfull trollkarl, medan de tre övriga såg en tråkig tecknad serie. Sedan satt de i ett rum tillsammans och pratade i fem minuter om vad de ville. Efteråt visade det sig att de som tittat på trollkarlen kände sig isolerade. De andra - även fast deras video var mindre intressant - var mer nöjda efteråt.

Här är den märkliga delen: Ingen i grupperna förutspådde detta. De flesta deltagarna trodde att de som såg en intressant video skulle vara i centrum och känna sig lyckligast efteråt - intressanta upplevelser skulle göra dem till intressanta människor. Men de hade fel, eftersom att vara extraordinärt är att vara annorlunda och social interaktion bygger på likhet.

Så vad betyder det? Ska vi stanna hemma och undvika äventyr? Ytterst handlar det om lycka, säger forskarna. Om du gör något extraordinärt eftersom du tror att det kommer att göra dig lycklig, tyder denna forskningsrapport att det inte kommer att ske. Man måste också ta hänsyn till hur upplevelserna påverkar dina sociala interaktioner. Erfarenheter som man delar med andra gör oss förmodligen lyckligare.