Öl hjälper oss se vackra ansikten

Alla vet att öl kan göra en bra kväll ännu bättre. Nu är det dessutom vetenskapligt bevisat. Forskare från European College of Neuropsychopharmacology har undersökt hur öl påverkar vår uppfattning, och det visade sig att öl påverkar vår förmåga att känna igen andra människors känslor och vår syn på sex

Genom att dricka öl blir vi bättre på att se glada ansikten och vi uppfattar det snabbare det ökar viljan att ha roligt med andra. Dessa effekter sågs i högre grad hos kvinnor än hos män. 

Resultaten bidrar till att bekräfta vad du troligen redan har observerat från din egen erfarenhet av alkohol: öl underlättar sociala situationer när det används med måtta, och öl gör människor lyckligare, mer sociala och mindre sexuellt hämmade.

Mer om studien i Science Daily.

Mängden gluten ökar risken för glutenintolerans

Glutenintolerans är en gåta, men forskning går framåt. En av de viktigaste studierna är den internationella diabetes- och celiakistudien TEDDY, som omfattar drygt 6400 barn.

I en ny delstudie vid Lunds universitet såg man att hur mycket gluten barn får i sig verkar vara mer avgörande för att få sjukdomen än både amning och vid vilken ålder det ges gluten. Det verkar alltså vara mängden gluten som avgör risken för glutenintolerans.

Forskarna såg att matvanorna bland barnen varierar mellan olika länder, och att det finns skäl att närmare analysera betydelsen av denna variation.  Studien visade också att svenska barn med ett högt dagligt glutenintag (mer än fem gram) fram till två års ålder hade dubbelt så hög risk att utveckla celiaki jämfört med de barn som åt en mindre mängd. Risken att utveckla glutenintolerans var dessutom störst i Sverige, nästan dubbelt så hög i jämförelse med barn från USA.

Genombrott i kampen mot cancer

Forskare har gjort en banbrytande upptäckt hos cancertumörer som tyder på att de kan förgöra sig själva. Det öppnar för helt nya behandlingar för att bekämpa cancer, även i slutstadier av sjukdomen.

När en tumör utvecklas genomgår den flera förändringar och unika mutationer uppstår i olika delar av tumören. Genom att analysera data från hundratals patienter med lung- och hudcancer från tidigare studier fann forskarna att tumörer som sprider sig bär på ett antal biologiska ”flaggor” som immunförsvaret lärt sig att attackera.

Flaggorna, som visas som ytproteiner, finns bara på cancerceller och det innebär att de är perfekta mål för nya behandlingsmetoder. Redan nu har sådana behandlingar av immunsystemet gett mycket lovande resultat för bland annat hudcancer.

Innan terapin kan införas i cancervården återstår dock många studier. Forskarna hoppas kunna genomföra den första mänskliga studien på patienter med lungcancer under de närmaste 2-3 åren. 

Källa: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/troligt-genombrott-for-behandling-av-cancertumorer/

Kaffe och MS

Ny forskning visar att fyra koppar kaffe om dagen är kopplad till en minskad risk för multipel skleros (MS).

Kopplingen mellan kaffe och MS grundas på två representativa befolkningsundersökningar, en svensk och en amerikansk som omfattar 1620 resp 1159 personer med MS. I båda studierna utfrågades deltagarna om sina kaffevanor. Forskare tog sedan denna information och beräknade kaffekonsumtionen före och efter MS och jämförde med friska kontrollgrupper.

Resultaten visade en högre risk för MS bland de som dricker färre koppar kaffe i båda studierna, även efter kontroll för andra potentiellt relevanta faktorer som rökning och vikt. Ju mer kaffe, desto lägre lägre risk för MS.

Tidigare djurstudier har pekat ut koffein som skydd mot neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons. Ytterligare forskning kan visa om koffein även skyddar mot MS.

Långa människor lever kortare liv

Lever långa människor kortare liv än korta människor? Svaret på den frågan är ja. I en studie på längdskidåkare, som i snitt är 15 cm kortare än basketspelare, såg man att de levde sju år längre. Man vet också att hundraåriga japaner i snitt är en decimeter kortare än de japaner som bara blir 75 år.

Kroppslängd verkar framför allt öka risken för cancer. En studie från Karolinska Institutet och Stockholms universitet visade att längden är en riskfaktor för cancer. Genom att följa 5,5 miljoner män och kvinnor mellan 1938 och 1991, fann forskarna att för varje ytterligare decimeter ökade cancerrisken med 18 procent för kvinnor och 11 procent för män.

Att vara lång är ett ideal för män. Men längden påverkar också antalet celler i våra kroppar, liksom storleken på våra organ. Och detta kan ha en stor effekt på vår hälsa. Fler celler ökar risken för cancer. Ett större hjärta kan leda till olika komplikationer, som hjärtsvikt, blodproppar och plötslig död. Längre personer har också en större risk för respiratoriska sjukdomar, kanske för att deras lungor inte fungerar lika effektivt som hos kortare personer.

Så det finns fördelar med att vara kort och det finns fördelar med att vara lång. Det finns även nackdelar.

Hälften av alla människor närsynta 2050

Halva jordens befolkning (ca 5 miljarder personer) kommer att vara närsynta 2050, varav en femtedel med en signifikant ökad risk för blindhet om den nuvarande trenden fortsätter, visar en ny studie.

Den snabba ökningen av närsynthet globalt tillskrivs livsstilsförändringar till följd av en kombination av minskad tid utomhus och en ökad mängd aktiviteter och arbeten som utförs på nära håll. Lösningen på problemet är alltså att vara mer utomhus i ljus och att göra fler avbrott när man stirrar in i en bildskärm. Ögat styrs av muskler och om dessa muskler inte används, ökar risken för närsynthet.

Källa: http://dx.doi.org/10.1016/j.ophtha.2016.01.006

Ny lovande behandling av cancer

En ny experimentell behandling som använder kroppens egna naturliga försvarssystem för att angripa cancertumörer, har lyckats med vad både kemoterapi och benmärgstransplantation har misslyckats med att göra: att sätta kronisk blodcancer i remission.

Behandlingen innebär att T-celler, som omringar och förstör främmande inkräktare som bakterier eller virus, används för att angripa tumörer. Historiskt sett har cancerceller vuxit för fort för T-celler för att de ska fungera som ett effektivt försvar, och cancerceller kan också lura T-celler att tro att de är en frisk del av kroppen i motsats till en cancersvulst som måste stoppas.

Men i experimentella behandlingar vid Fred Hutchinson Cancer Research Center i Seattle, visar att det går att lära T-celler att bättre känna igen och eliminera cancerceller på kort tid, så att cancer kan bekämpas.

Preliminära resultat visar att 93 procent av 29 cancerpatienter med tidigare obotlig akut lymfatisk leukemi har gått in fullständig remission efter denna immuncellterapi. Ytterligare 65 procent av 30 personer med non-Hodgkins lymfom har också gått i remission. Totalt har nästan 100 patienter behandlats med T-cell terapi.

Testerna är fortfarande i ett tidigt stadium och har ännu inte publicerats i någon vetenskaplig tidskrift, men forskarna hoppas att tekniken kan bli tillgängliga för allmänheten inom några år.

Äpplen och tomater ger starkare och bättre muskler

Med stigande ålder blir musklerna svagare, men i en ny studie kan ha funnit hur man återställer den förlorade styrkan. Forskare från University of Iowa har hittat en förening som finns i tomater och äpplen och som kan stänga av ett protein som ansvarar för musklers åldrande. 

Forskarna upptäckte att ursolsyra i äppelskal och tomatidine som finns i gröna tomater motverkade förlust av muskelmassa som följd av naturligt åldrandet genom att stänga av proteinet ATF4. Detta protein påverkar gener som är inblandade det gradvisa sönderfallet av muskler hos äldre.

Forskarna gjorde upptäckten genom att studera möss som åt en kost bestående av ursolsyra eller tomatidine. När forskare senare uppmätta mössens muskelmassa, fann de att möss som åt båda föreningarna ökade muskelmassan med 10 procent och muskelstyrkan med 30 procent, vilket motsvarar värden hos en yngre mus.

Koppling mellan kondition och hjärnfunktion

Åldrande förknippas med försämrat minne och hur snabbt vår hjärna bearbetar information. Tidigare forskning har funnit att vältränade äldre har en bättre verkställande funktion i hjärnan, som hjälper till med resonemang och problemlösning.

En ny studie bekräftar detta samband mellan hjärnaktivering, kondition, och exekutiva funktioner hos äldre.

"Previous studies have shown that there's a relationship between cardiorespiratory fitness and behavioral performance in older adults. Other studies have looked at cardiorespiratory fitness and brain function, but really linking all three of those hasn't been quite been done as explicitly as we did in this paper," säger en av forskarna bakom studien.

Forskarna undersökte hjärnor och kondition hos 128 personer i åldrarna 59-80. Med funktionell magnetisk resonanstomografi (fMRI), fann forskarna att vissa regioner i hjärnan aktiverades mer när personer utförde två samtidiga uppgifter jämfört med en enda uppgift.

Enligt forskarna var syftet: "... because it's a measure of executive function, which is required for multiple cognitive processes, such as working memory, task management, coordination, and inhibition. We know that as people age, executive function declines, so we found that with higher cardiorespiratory fitness, you can enhance executive function performance behaviorally as well as executive function-related brain activation."

Det visade sig att förbindelserna mellan kondition och högre exekutiva funktioner delvis kan förklaras genom aktivering i två områden av hjärnan som kallas ACC och SMA.

Forskarna analyserade områden i hjärnan som aktiverades medan deltagarna fyllde i två uppgifter, och fann att ACC / SMA-aktivering förknippades med bättre kondition. Det är ett viktigt område för högre hjärnfunktioner, såsom konflikthantering och multitasking.

Forskarnas slutsats är att vi kan förbättra vår hjärnhälsa genom konditionsträning och att det blir viktigare när vi blir äldre.

Övertid ökar risken för stroke

Den som arbetar mer än 55 timmar per vecka utsätter sig för 33 procent en ökad risk att drabbas av stroke och en ökad risk med 13 procent att drabbas av kranskärlssjukdomar, jämfört med den som arbetar normaltid 35–40 timmar per vecka. Det framgår av en studie som publicerats i medicinska tidskriften The Lancet.

Under ledning av Mika Kivimäki, professor i epidemiologi vid University College London, har forskarna genomfört en metastudie baserad på 42 studier som undersökt effekter på hälsa av långa arbetstider. För att undersöka risken för kranskärlssjukdomar bearbetades data från 25 studier baserat på över 600 000 män och kvinnor som följdes i snitt under 8,5 år, vilket visade på en ökad risk med 13 procent för att drabbas av en kranskärlssjukdom för personer som arbetade över 55 per vecka.

Analyser av data från 17 studier med deltagande av 528.908 män och kvinnor som följdes upp i snitt under 7,2 år, visade på 33 procent ökad risk att drabbas av stroke för individer som arbetade över 55 timmar per vecka, jämfört med de som arbetade normaltid.

Tillskott av testosteron hjälper inte

Allt fler män tar tillskott av testosteron. Efterfrågan har ökat både bland äldre och medelålders män de senaste tio åren. Men vare sig sexlusten, muskelmassan eller potensen förbättras, visar ny forskning.

I den nya studien fick 308 män som var 60 år eller äldre med låga till normala testosteronnivåer, antingen testosteron eller placebo. Efter tre år sågs ingen skillnad alls i sexuell lust, potens eller allmänt välbefinnande mellan de båda grupperna. Testosteron är ingen föryngringskur.

Forskarna tror istället att bra mat och lagom med motion, är det bästa sättet att förbättra sexuell hälsa på. Tyvärr tror många att man kan köpa sig fri från eget ansvar.

Strunta i frukosten

Enligt en ny studie från Columbia University finns det inget som tyder på att de som inte äter frukost ökar vikten. I studien undersökte man effekterna av att hoppa över frukosten för kroppsvikten. Under fyra veckor fick överviktiga personer äta en frukost bestående av havregryn, sockrade flingor eller ingen frukost alls.

Det visade sig att den enda viktförändringen skedde hos de personer som hoppade över frukosten. Forskarnas tes är att även om bristen på frukost ökar sannolikheten för att man äter större måltider senare under dagen så kompenserar inte detta för de kalorier man inte fick i sig till frukost.

Bästa sovpositionen

En ny studie, som publicerats i Journal of Neuroscience visar att det är bättre att sova på sidan jämfört med att sova på ryggen eller magen. Genom att sova på sidan minskar man risken att utveckla Alzheimers, Parkinsons och andra neurologiska sjukdomar.

Genom att använda en teknik som kallas Magnetisk resonanstomografi för att avbilda hjärnans system för att rensa bort avfall och skadliga kemiska ämnen från hjärnan, upptäckte forskarna att en sovställning på sidan är bäst lämpad för att rensa hjärnan. Det är också den vanligaste sovställningen hos både människor och många djur. Hjärnor som inte städas upp och rensas effektivt, löper större risk att drabbas av olika sjukdomar.

Dr. Nedergaard, en av forskarna bakom studien, säger:

"It is interesting that the lateral sleep position is already the most popular in human and most animals -- even in the wild -- and it appears that we have adapted the lateral sleep position to most efficiently clear our brain of the metabolic waste products that built up while we are awake. The study therefore adds further support to the concept that sleep subserves a distinct biological function of sleep and that is to 'clean up' the mess that accumulates while we are awake. Many types of dementia are linked to sleep disturbances, including difficulties in falling asleep. It is increasing acknowledged that these sleep disturbances may accelerate memory loss in Alzheimer's disease. Our finding brings new insight into this topic by showing it is also important what position you sleep in".

Stress ger brunt fett

Forskare vid The University of Texas Medical Branch har upptäckt att vitt fett kan förvandlas till energiförbrännade brunt fett genom stress. Dessa resultat publiceras i Cell Metabolism.

Med tanke på den rådande fetmaepidemin, är förmågan att bränna kalorier utan fysisk aktivitet mycket intressant för kommande behandlingar av komplikationer i samband med övervikt och stillasittande livsstil.

Tidigare studier har visat att vuxna människor, liksom bäbisar och flera djur, har brunt fett. Genom att aktivera det bruna fettet kan man öka ämnesomsättning och sänka blodsockernivåerna. I den nya studien visar forskarna att vitt fett hos människor kan förvandlas till en form som liknar brunt fett. Men för att detta ska ske krävs långvarig stress och stort påslag av adrenalin.

Brunt fett.

Hur undersöker man detta? Forskarna studerade patienter som drabbats av brännskador.  Det är en allvarlig form av skada usom ger svår och långvarig stress där mängden adrenalin är förhöjt flera veckor efter skadan. Forskarna använde dessa patienter med brännskador som "stressmodell" för att studera hypotesen om hur man skapar brunt fett. Forskarna såg att patienterna uppvisade en gradvis övergång från vitt fett till mer brunt fett över tiden, vilket tyder på att brännskador - stress - ökar mängden brunt fett.

Studien bevisar att det går att ombilda vitt fett till brunt fett hos människor. Nästa steg är att identifiera mekanismerna som gör att stress leder till ombildning och att utveckla läkemedel som efterliknar effekterna efter brännskador.

Stå upp och gå

Allt fler studier visar att en stillasittande livsstil är farlig för hälsan. En ny studie visar återigen hur viktigt det är att stå och gå i vardagen. Forskare från European Society of Cardiology har funnit att de som står förbättrar blodsocker, blodfetter och kolesterolnivåer, samtidigt som midjan krymper. Resultatet blev ännu bättre om man dessutom gick mycket.

Forskarna fann att två extra stående timmar per dag sänkte blodsockret med 2 procent och minskade blodfetterna med i genomsnitt 11 procent. Det goda kolesterolet HDL ökade dessutom på bekostnad av det dåliga LDL-kolesterolet.

När man sedan lade till två timmar promenader, såg man en 11 procent lägre genomsnittlig i BMI, och en minskning av midjemått med i genomsnitt 7,5 cm - vilket inte observerades när man gick från sittande till stående. Övriga parametrar förbättrades också.

Slutsatsen är att vi bör byta ut sittande mot att stå och gå minst fyra timmar per dag. Det är kanske det enklaste sättet att förbättra hälsan på.

Åtta näringsämnen som skyddar hjärnan

1. Kakao: Flavonoider i kakao har kopplats till förbättrad cirkulation, hjärthälsa och förbättrat minne.

2. Omega-3 fettsyror: Omega-3-fettsyror tros vara viktiga för kognitiv hälsa. En studie på möss visade att tillskott av omega-3 förbättrade minnet.

3. Fosfatidylserin och fosfatidsyra: Två pilotstudier har visat att en kombination av fosfatidylserin och fosfatidsyra kan förbättra minne, humör och kognitiv funktion hos äldre.

4. Valnötter: Valnötter fördröjer uppkomsten och bromsar utvecklingen av Alzheimers sjukdom i möss. Det kan gälla människor också.

5. Citikolin: Citikolin är ett naturligt ämne som finns i kroppens celler och hjälper till att utveckla hjärnvävnad. Studier visar att tillskott av citikolin kan skydda hjärnan från fria radikaler.

6. Kolin: Kolin hjälper kommunikationssystem för cellerna i hjärnan och resten av kroppen. Kolin kan också stödja hjärnan under åldrande och bidra till att förhindra förändringar i hjärnans kemi som resulterar i kognitiv försämring. En viktig källa för kolin i kosten är ägg.

7. Magnesium: Tillskott av magnesium rekommenderas för dem som upplevt allvarliga hjärnskakningar.

8. Blåbär: Blåbär har en hög koncentration av antocyaniner, en flavonoid som är bra för hjärnan.

Källa: www.sciencedaily.com

Gurkmeja mot stress

I en ny studie har forskare funnit att kurkumin, ett ämne som finns i gurkmeja, kan lindra minnen efter en traumatisk upplevelse. Råttor som åt kurkumin kodade inte in traumatiska minnen lika bra som andra råttor och de kunde också glömma tidigare traumatiska minnen. Det verkades som om minnen som påverkades av kurkumin tycktes bli hindrade från att konsolideras som minnen.

Tidigare har man sett att kurkumin är effektivt vid behandling av allt från olika typer av cancer till Alzheimers sjukdom. Om kurkumin dessutom har en effekt på människor som lider av PTSD eller andra psykiska störningar, så tar det kryddan till en helt nivå.

Sockersuget i hjärnan

I hjärnan finns ett område som driver oss att äta söta och stärkelserika livsmedel. Forskarna har nu hittat mekanismen bakom detta. Forskare från Imperial College London studerat hur glukos, som finns i tillsatt socker men är också byggstenen i stärkelse, påverkar hjärnan.

"Våra hjärnor är starkt beroende av glukos för energi," skriver studiens huvudförfattare Dr James Gardiner i ett pressmeddelande. Tidigare under människans utveckling var det svårt att hitta glukos, så människan har en djupt rotad preferens för glukosrika livsmedel och att söka dem.

Forskarna sökte efter enzymet glukokinas hos råttor eftersom det är ansvarig för att upptäcka glukos i levern och bukspottskörteln. Det finns även i hypotalamus, ett område i hjärnan där bl a matintag och sömn regleras. Efter 24 timmar fasta, ökade glukokinas kraftigt i råttornas hypotalamus. När de sedan matades med vanlig mat och livsmedel med mycket glukos, ökade mängden glukokinas i deras hypotalamus, och råttorna åt mer glukosrik mat än vanlig mat. När glukokinas minskade i deras system, åt de mindre glukosrik mat.

Genom att räkna ut hur man styr den nyupptäckta mekanismen involverad i sockersuget, kanske man kan minska suget med ett piller.

Folk har sannolikt olika nivåer av detta enzym. För vissa människor, fungerar det kanske bättre att äta mer kolhydratrik mat i början av en måltid som ett sätt att ladda detta system, vilket innebär att de äter mindre totalt sett.

C-vitamin lindrar ansträngningsutlöst bronkkonstriktion

Mer än 10 procent av den allmänna befolkningen och upp till 90 procent av personer som tidigare diagnosticerats med astma har ansträngningsutlöst bronkkonstriktion. Vanliga symtom är hosta, väsande andning och tryck över bröstet. En ny studie visar att tillskott av C-vitamin kan mildra symptomen.

Fysisk aktivitet ökar fria radikaler, och därmed kan en antioxidant som C-vitamin ha vissa effekter. C-vitamin är dessutom aktivt i metabolismen av histamin, prostaglandiner och cysteinylleukotriener, som alla påverkar ansträngningsutlöst bronkkonstriktion.

Finska forskare har genomfört en analys av en studie av personer som hade astma och led av ansträngningsutlöst bronkkonstriktion. Det visade sig att C-vitamin kan ha en stor inverkan på de små luftvägarna.

Det verkar därför rimligt att fysiskt aktiva personer bör testa om tillskott av C-vitamin är fördelaktigt på individuell basis, om de har dokumenterat ansträngningsutlöst bronkkonstriktion eller lider av luftvägssymtom som hosta eller halsont efter intensiv träning.

Granatäpplen är bra för brösten

Granatäpplen är inte bara vackra att se på och goda att äta, de verkar också motverka vissa typer av bröstcancer. I en studie publicerad i Cancer Prevention Research, fann man att granatäpplen innehåller sex typer av fytokemikalier som kan förhindra bröstcancer genom att blockera aromatas, ett enzym känt för att spela en nyckelroll i de flesta typer av bröstcancer. Aromatas omvandlar androgener till östrogener, och omkring 75 % av alla bröstcancerpatienterna drabbas av östrogenrelaterad bröstcancer.

Särskilt en sorts fytokemikalie, som kallas urolithin B, visade sig förhindrade spridningen av östrogen i bröstcancerceller. Fytokemikalier är naturligt förekommande ämnen från växter som kan gynna hälsan. De övriga fytokemikalier i granatäpplen som hämmar aromatas är urolithin A, metanol UA, acetylerade UB, metylerad UB och UB sulfat.

Sedan tidigare är granatäpplets hälsoeffekt vid bland annat prostatacancer dokumenterad. Det är inte lätt att rensa granatäpplen, men med tanke på hälsoeffekterna är det mödan värt.