Mängden gluten ökar risken för glutenintolerans

Glutenintolerans är en gåta, men forskning går framåt. En av de viktigaste studierna är den internationella diabetes- och celiakistudien TEDDY, som omfattar drygt 6400 barn.

I en ny delstudie vid Lunds universitet såg man att hur mycket gluten barn får i sig verkar vara mer avgörande för att få sjukdomen än både amning och vid vilken ålder det ges gluten. Det verkar alltså vara mängden gluten som avgör risken för glutenintolerans.

Forskarna såg att matvanorna bland barnen varierar mellan olika länder, och att det finns skäl att närmare analysera betydelsen av denna variation.  Studien visade också att svenska barn med ett högt dagligt glutenintag (mer än fem gram) fram till två års ålder hade dubbelt så hög risk att utveckla celiaki jämfört med de barn som åt en mindre mängd. Risken att utveckla glutenintolerans var dessutom störst i Sverige, nästan dubbelt så hög i jämförelse med barn från USA.

Genombrott i kampen mot cancer

Forskare har gjort en banbrytande upptäckt hos cancertumörer som tyder på att de kan förgöra sig själva. Det öppnar för helt nya behandlingar för att bekämpa cancer, även i slutstadier av sjukdomen.

När en tumör utvecklas genomgår den flera förändringar och unika mutationer uppstår i olika delar av tumören. Genom att analysera data från hundratals patienter med lung- och hudcancer från tidigare studier fann forskarna att tumörer som sprider sig bär på ett antal biologiska ”flaggor” som immunförsvaret lärt sig att attackera.

Flaggorna, som visas som ytproteiner, finns bara på cancerceller och det innebär att de är perfekta mål för nya behandlingsmetoder. Redan nu har sådana behandlingar av immunsystemet gett mycket lovande resultat för bland annat hudcancer.

Innan terapin kan införas i cancervården återstår dock många studier. Forskarna hoppas kunna genomföra den första mänskliga studien på patienter med lungcancer under de närmaste 2-3 åren. 

Källa: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/troligt-genombrott-for-behandling-av-cancertumorer/

Kaffe och MS

Ny forskning visar att fyra koppar kaffe om dagen är kopplad till en minskad risk för multipel skleros (MS).

Kopplingen mellan kaffe och MS grundas på två representativa befolkningsundersökningar, en svensk och en amerikansk som omfattar 1620 resp 1159 personer med MS. I båda studierna utfrågades deltagarna om sina kaffevanor. Forskare tog sedan denna information och beräknade kaffekonsumtionen före och efter MS och jämförde med friska kontrollgrupper.

Resultaten visade en högre risk för MS bland de som dricker färre koppar kaffe i båda studierna, även efter kontroll för andra potentiellt relevanta faktorer som rökning och vikt. Ju mer kaffe, desto lägre lägre risk för MS.

Tidigare djurstudier har pekat ut koffein som skydd mot neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons. Ytterligare forskning kan visa om koffein även skyddar mot MS.

Ny lovande behandling av cancer

En ny experimentell behandling som använder kroppens egna naturliga försvarssystem för att angripa cancertumörer, har lyckats med vad både kemoterapi och benmärgstransplantation har misslyckats med att göra: att sätta kronisk blodcancer i remission.

Behandlingen innebär att T-celler, som omringar och förstör främmande inkräktare som bakterier eller virus, används för att angripa tumörer. Historiskt sett har cancerceller vuxit för fort för T-celler för att de ska fungera som ett effektivt försvar, och cancerceller kan också lura T-celler att tro att de är en frisk del av kroppen i motsats till en cancersvulst som måste stoppas.

Men i experimentella behandlingar vid Fred Hutchinson Cancer Research Center i Seattle, visar att det går att lära T-celler att bättre känna igen och eliminera cancerceller på kort tid, så att cancer kan bekämpas.

Preliminära resultat visar att 93 procent av 29 cancerpatienter med tidigare obotlig akut lymfatisk leukemi har gått in fullständig remission efter denna immuncellterapi. Ytterligare 65 procent av 30 personer med non-Hodgkins lymfom har också gått i remission. Totalt har nästan 100 patienter behandlats med T-cell terapi.

Testerna är fortfarande i ett tidigt stadium och har ännu inte publicerats i någon vetenskaplig tidskrift, men forskarna hoppas att tekniken kan bli tillgängliga för allmänheten inom några år.

Myror i huvudet

En del har problem med myror som kommer in i huset på våren, men det är ingenting mot vad en flicka i Indien drabbats av. Hon har myror i huvudet. Bokstavligen. Läkarna tror att det finns tusentals myror i hennes huvud. Det kommer ut ungefär ett dussin varje dag, enligt Toronto Sun. Videon nedan visar detta (varning för känsliga tittare).

Det var i augusti förra året som flickan kom in och klagade på svår huvudvärk. Läkarna upptäckte att hon hade en myrkoloni i huvudet. De drog ut myra efter myra, men de fortsatte att föröka sig. Läkarna har försökt spola öronen och dränka myrorna. De har försökt att lokalisera och döda drottningen. Men ingenting tycks hjälpa - myrorna fortsätter föröka sig.

Flickan är för nuvarande under övervakning dygnet runt.

Övertid ökar risken för stroke

Den som arbetar mer än 55 timmar per vecka utsätter sig för 33 procent en ökad risk att drabbas av stroke och en ökad risk med 13 procent att drabbas av kranskärlssjukdomar, jämfört med den som arbetar normaltid 35–40 timmar per vecka. Det framgår av en studie som publicerats i medicinska tidskriften The Lancet.

Under ledning av Mika Kivimäki, professor i epidemiologi vid University College London, har forskarna genomfört en metastudie baserad på 42 studier som undersökt effekter på hälsa av långa arbetstider. För att undersöka risken för kranskärlssjukdomar bearbetades data från 25 studier baserat på över 600 000 män och kvinnor som följdes i snitt under 8,5 år, vilket visade på en ökad risk med 13 procent för att drabbas av en kranskärlssjukdom för personer som arbetade över 55 per vecka.

Analyser av data från 17 studier med deltagande av 528.908 män och kvinnor som följdes upp i snitt under 7,2 år, visade på 33 procent ökad risk att drabbas av stroke för individer som arbetade över 55 timmar per vecka, jämfört med de som arbetade normaltid.

HIV snart ofarligt

HIV-viruset blir allt mindre smittsamt och dödligt. Forskare verksamma vid University of Oxford, tror att HIV i princip kommer att utvecklas till ett harmlöst virus på sikt. Små steg i den riktningen har redan tagits.

Forskarna jämförde HIV i Botswana med HIV i Sydafrika. HIV kom till Sydafrika tio år senare än till Botswana. Forskarna upptäckte att HIV-virusets förmåga att föröka sig var 10 procent lägre i Botswana, jämfört med Sydafrika. Tio års utveckling hade försämrat HIV-virusets reproduktion med 10 procent.

HIV. Bild från Wikipedia

Anledningen är att evolutionen gynnar "snälla" virus. Virus som hamnar hos personer med bra immunförsvar fastnar och kan inte föröka sig. Det kan antingen ge upp eller förändra sig för att överleva, men det kostar i egenskap av en försämrad förmåga att föröka sig. Det vi bevittnar är evolutionen som händer rakt framför oss, säger Philip Goulder, professor vid University of Oxford, till BBC News.

På 20 år har tiden från smitta till de första symtomen på AIDS ökat från 10 år till 12,5 år. Så småningom kommer viruset att ha anpassat sig helt till oss människor, tror forskarna. Framtiden får visa om evolutionen är snabbare än utvecklingen av vaccin.

Medelhavsdieten botar metabolt syndrom

För personer med metabolt syndrom är en medelhavsdiet kompletterad med extra olivolja eller nötter ett sätt att bli frisk, visar resultaten från en klinisk studie som publicerades Canadian Medical Association Journal.

Cirka 25% av alla vuxna runt om i världen har metabola syndromet. Syndromet förekommer i närvaro av tre eller flera faktorer såsom midjemått > 94 cm män och 80 cm > kvinnor, högt blodtryck, lågt HDL-kolesterol, förhöjda triglycerider och högt blodsocker, vilket ökar risken för diabetes, hjärtsjukdomar och död.

Spanska forskare analyserade data från en randomiserad kontrollerad studie, som inkluderade 5801 män och kvinnor i åldern 55-80 år med hög risk för hjärtsjukdom. Deltagarna randomiserades till en av tre dieter: en medelhavsdiet kompletterad med olivolja, en medelhavsdiet kompletterad med nötter eller en mager diet som kontroll.

Nästan 64 % av deltagarna hade metabola syndromet i början av studien. Efter knappt 5 år, visade det sig att de som följt en medelhavsdiet gick ner i vikt och sänkte blodsockernivåer och att 28,2 % inte längre uppfyllde kriterierna i det metabola syndromet.

Denna randomiserade kliniska studie visar att personer med hög risk för hjärtsjukdom, minskar risken för metabolt syndrom genom att äta enligt en medelhavsdiet kompletterad med olivolja och /eller nötter, jämfört med en vanlig fettsnål diet.

Ebola blir inte luftburet

Risken att ebola blir luftburet är minimal och det beror på evolutionen. Det naturliga urvalet väljer och vrakar i den variation som skapas av mutationer. Urvalet gynnar de fördelaktiga, sorterar bort de ofördelaktiga och bortser från neutrala förändringar. Det är en blind process som leder till allt bättre anpassningar.

Virus förökar sig och muterar mycket snabbare än en människa. Om en mutation ger ett virus en fördel kommer denna virusvariant att spridas.

Mutationer är slumpmässiga, men urvalet skapar organismer som är bäst anpassade till sin miljö. Detta sker i små steg snarare än i stora språng. Små fördelaktiga mutationer händer oftare än stora, eftersom stora mutationer är mer benägna att ha negativa sidoeffekter. I en studie såg man att RNA-virus anpassade sig: ”…  by multiple mutations, but that among the set of all possible mutations, adaptation proceeds by the subset of mutations with small effects”.

Bild på ebola.

Detta stöder vad experter på ebola säger, att det inte är särskilt troligt att en enda mutation gör ebola luftburet. Sannolikheten för att viruset ska förvärva alla nödvändiga mutationer i ett enda språng är extrem lågt.

Dessutom skulle en sådan hypotetisk mutation inte ge någon stor fördel för Ebola. Ebola har inga svårigheter att hitta nya värdar att sprida sina gener till. Detta innebär att det inte finns något selektivt tryck på viruset att bli luftburet, särskilt eftersom en sådan mutation med stor sannolikhet skulle medföra allvarliga bieffekter.

Några invänder kanske att det är första gången ebola har spridit sig i sådan omfattning hos människor, men ebola har sedan länge spridit sig bland primater utan att denna mutation inträffat.

Ebola är en fruktansvärd sjukdom, men det blir inte luftburet i första taget.

Idrott och ALS

Tack vare Ice Bucket Challenge känner nog alla till ALS (amyotrofisk lateralskleros). ALS är en neurodegenerativ nervsjukdom som leder till att de nervceller som styr kroppens muskler gradvis förtvinar. Denna uppmärksamhet har också satt fokus på om personer som deltar i kontaktsporter eller någon form av träning på något ökar risken att drabbas av ALS.

Ända sedan basebollspelaren Lou Gehrig dog av ALS år 1941 vid 37 års ålder, har det funnit en koppling mellan ALS och idrott. Under det senaste decenniet har forskare visat att professionella italienska fotbollsspelare har en sexfaldigt högre risk att drabbas av ALS. Spelarna drabbas dessutom redan i 30-årsåldern, till skillnad från normalfallet som ofta inträffar i 60-årsåldern.

Källa: http://www.alsa.org

Några små, ​​epidemiologiska studier av ALS patienter i Europa har även visat på ett svagt samband mellan all sorts idrott och ALS, kanske genom att stress påverkar hjärnans nervceller. Men det har rört sig om mycket små studier.

I en ny större studie tillfrågades 652 ALS-patienter samt en kontrollgrupp på 1166 friska personer. Forskarna genomförde omfattande personliga intervjuer, om hur aktiva de varit inom idrott och om de drabbats av skador som hjärnskakningar.

De jämförde sedan svaren från personer med ALS med svaren från de friska personerna. Resultaten visade att fysisk aktivitet inte ökade människors risk att utveckla ALS. Istället tycks motion ge ett visst skydd mot sjukdomen.

En aspekt av idrott ökade dock risken för ALS: slag mot huvudet. De som drabbats av minst två hjärnskakningar eller andra allvarliga skallskador var mycket mer benägna än andra människor att utveckla ALS

Dåligt luktsinne förutsäger risken att dö

Äldre personers förmåga att identifiera dofter är ett bättre sätt att förutsäga död inom fem år än en diagnos av hjärtsvikt, cancer eller lungsjukdom. En ny studie visar att 39 procent av 3.000 personer i åldern 57-85 år som missade ett enkelt luktprov (mint, fisk, apelsin, rosor och läder) dog inom 5 år, jämfört med 19 procent av dem med måttlig luktförlust och endast 10 procent av de som hade bra luktsinne. Detta samband gällde även när hänsyn tagits till faktorer som ålder och olika livsstil.

Åldersrelaterad luktförlust kan ha en betydande inverkan på välbefinnande. Lukten påverkan hur mat smakar. Många människor som förlorar luktsinnet, förlorar också glädjen i att äta. De gör dåliga livsmedelsval och får mindre näring. De kan inte avgöra om mat är dålig och de kan inte upptäcka dofter som signalerar fara, som en gasläcka eller rök.

Av alla mänskliga sinnen är lukten den mest undervärderade och undervärderade - tills det är borta, säger en av forskarna bakom studien.

Neurotiska drag ökar risken för demens

Kvinnor som känner sig oroliga och stressiga under medelåldern löper ökad risk att utveckla Alzheimers senare i livet, visar en ny studie. 

I studien följde forskarna 800 kvinnor i 38 år. Vid studiens start var medelåldern 46 år. Forskarna bedömde kvinnornas nivåer av neurotiska drag, d v s tendensen att känna negativa känslor när de är hotad eller frustrerad. Forskarna undersökte också kvinnornas minnesförmåga, och tittade på hur utåtriktade eller inåtvända de var. 

Under åren utvecklade 153 kvinnor någon typ av demens, inklusive 104 som utvecklade Alzheimers sjukdom. Forskarna fann att kvinnor med de högsta nivåerna av neurotiska drag hade dubbelt så stor risk att utveckla Alzheimers sjukdom som kvinnor med de lägsta nivåerna av neurotiska drag.

Vitamin D i kampen mot cancer i bukspottkörteln

Forskare i USA har utvecklat ett läkemedel från en modifierad form av D-vitamin som ger hopp om bättre behandling av bukspottkörtelcancer - en av de svåraste cancerformerna. Tumörceller skickar ut signaler som gör näraliggande celler inflammerade och täta. Denna mikromiljö blir som en levande sköld för tumören som kan växa i fred från immunceller och cellgifter. Läkemedlet bryter sönder dessa skyddande sköldar och i försök på möss levde dessa möss 50 % längre med läkemedlet och cellgifter jämfört med enbart cellgiftsbehandling.

Cancer i bukspottkörteln drabbar runt 900 svenskar per år och är en av de svåraste cancerformerna av dem alla. Efter fem år är mindre än fem procent av patienterna fortfarande i livet. 

Forskarna tror att upptäckten även kan komma att användas vid andra svårbehandlade cancersjukdomar, som lung-, njur- och levercancer.

Tillskott av selen och E-vitamin hjälper inte mot starr

Dagliga tillskott av selen och / eller E-vitamin verkar inte ha någon signifikant effekt på utvecklingen av åldersrelaterad grå starr hos män, enligt en ny studie.

Tidigare har viss forskning på djur visat att vitamin E och selen kan påverka utvecklingen av grå starr. I den nya studien fick 35000 män i en placebokontrollead studie selen, vitamin E och en kombination av båda två. Sedan följdes männen upp under 5,6 år. 389 män utvecklade grå starr. Det fanns 185 fall av grå starr i gruppen som åt selentillskott och 204 i gruppen som inte tog selen. Det fanns 197 fall av grå starr i gruppen som åt vitamin E och 192 i gruppen som inte åt E-vitamin. Resultaten visar att tillskott av vitamin E och selen inte påverkar risken att utveckla grå starr hos friska män.