Motion minskar hunger mer än diet

Forskare vid Loughborough University har funnit att motion är effektivare än diet för att begränsa daglig kaloriförbrukning.

Forskarna studerade kvinnors hormonella, psykologiska och beteendemässiga svar på motion och diet under loppet av nio timmar. Syftet var att se skillnader mellan könen och mellan motion och diet.

När kaloriunderskott uppnåddes genom diet, visade de kvinnliga deltagarna ökade nivåer av hungerhormonet ghrelin och lägre nivåer av en det hungerdämpande hormonet peptid YY. De åt också nästan en tredjedel mer från en buffé efter diet jämfört med när samma kaloriunderskott skapades genom motion. Deltagarna i studien åt i genomsnitt 944 kalorier efter diet jämfört med 660 kalorier efter motion.

Resultaten motsäger tidigare studier som tyder på motion gör människor hungrigare. Enligt forskarna ger denna studie ett värdefullt bidrag till debatten om kost och motion. Motion dämpar hunger, åtminstone inom nio timmar. Vad som händer på längre sikt kräver nya studier.

Källa: http://www.sciencedaily.com/releases/2016/03/160308090758.htm

Proteiner mättar mest

Vad är det som gör oss mest mätta? Är det fett, kolhydrater eller proteiner? Det finns lika många svar på den frågan som det finns dieter, men en ny studie som gått igenom flera studier kanske kan räta ut frågetecknen. Genom att sammanställa och analysera flera studier drog forskarna slutsatsen att protein är mest mättande på kort sikt. Även måttligt högre mängder protein håller hungern borta mellan måltiderna. Däremot är det oklart om detta också gäller på lång sikt.

I praktiken betyder det att man bör äta små mängder protein under dagen för att undvika hungerkänslor, inte minst när man håller sig till en diet. Livsmedel rika på protein är t ex mejeriprodukter, kött, fisk, fågel, baljväxter.

Källa: Dhillon J, Craig BA, Leidy HJ, et al. The effects of increased protein intake on fullness: A meta-analysis and its limitations. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics. 2016.

LCHF ökar risken för fetma

Att följa en kolhydratfattig, fettrik kost under åtta veckor kan leda till snabb viktökning och problem med hälsan, visar en ny studie. Studien har fått forskare att varna om att tro på populära modedieter som stenålderskost och LCHF med svagt vetenskapligt stöd.

Forskarna tog två grupper av överviktiga möss med symptom på diabetes och den ena gruppen fick strikt LCHF. Den andra gruppen åt normal kost.

Efter åtta veckor hade gruppen som åt LCHF gått upp i vikt med 15 procent, deras glukosintolerans hade kraftigt försämrats och deras insulinnivåer hade ökat.

För en person som väger100 kilo motsvarar detta 15 kilo på två månader. Det är extrem viktökning, säger en av forskarna bakom studien.

https://www.sciencedaily.com/releases/2016/02/160218114753.htm

Äpplen och tomater ger starkare och bättre muskler

Med stigande ålder blir musklerna svagare, men i en ny studie kan ha funnit hur man återställer den förlorade styrkan. Forskare från University of Iowa har hittat en förening som finns i tomater och äpplen och som kan stänga av ett protein som ansvarar för musklers åldrande. 

Forskarna upptäckte att ursolsyra i äppelskal och tomatidine som finns i gröna tomater motverkade förlust av muskelmassa som följd av naturligt åldrandet genom att stänga av proteinet ATF4. Detta protein påverkar gener som är inblandade det gradvisa sönderfallet av muskler hos äldre.

Forskarna gjorde upptäckten genom att studera möss som åt en kost bestående av ursolsyra eller tomatidine. När forskare senare uppmätta mössens muskelmassa, fann de att möss som åt båda föreningarna ökade muskelmassan med 10 procent och muskelstyrkan med 30 procent, vilket motsvarar värden hos en yngre mus.

Strunta i frukosten

Enligt en ny studie från Columbia University finns det inget som tyder på att de som inte äter frukost ökar vikten. I studien undersökte man effekterna av att hoppa över frukosten för kroppsvikten. Under fyra veckor fick överviktiga personer äta en frukost bestående av havregryn, sockrade flingor eller ingen frukost alls.

Det visade sig att den enda viktförändringen skedde hos de personer som hoppade över frukosten. Forskarnas tes är att även om bristen på frukost ökar sannolikheten för att man äter större måltider senare under dagen så kompenserar inte detta för de kalorier man inte fick i sig till frukost.

Har Danmark knäckt fetman?

Barnfetma har blivit en global epidemi, men ett nytt program har visat sig hjälpa barn tappa vikt genom att involvera familjerna i livsstilsförändringar. Syftet är att ändra på barnets vanor.

I staden Holbaek har 1900 patienter behandlats och det har hjälpt 70% av dem att uppnå normal vikt genom att justera 15 - 20 olika vanor.

Efter en grundlig genomgång av det överviktiga barnet så skapar man en skräddarsydd plan med 15-20 nya vanor, t ex: att inte äta snabbmat, att undvika söta frukostflingor, att cykla/gå till skolan, godis en gång i veckan, TV högst två timmar om dagen, läsk en gång i veckan, osv …

14-åriga Mike Nelausen, vägde 85 kg innan han gick med i programmet. Nu väger han 62 kg. Från BBC.

Fetma är en sjukdom som är mycket svårt för barn att kämpa på egen hand. Programmet kräver stora livsstilsförändringar för att besegra kroppens naturliga motståndskraft mot att förlora vikt, och varje barn har en personlig behandlingsplan och hela familjen är involverad.

Programmet har nu antagits i åtta andra danska kommuner och sprider sig.

Grapefruktjuice minskar vikten

Modedieter kommer och går, men kanske ligger det något i de gamla dieterna som förespråkar grapefrukt och grapefruktjuice? Ny forskning vid University of California, Berkeley, tyder på det.

I studien såg man att möss som åt en fettrik diet ökade 18 procent mindre i vikt när de drack grapefruktjuice jämfört med en kontrollgrupp av möss som bara drack vatten. De juicedrickande mössen hade också förbättrade nivåer av glukos, insulin och triacylglycerol jämfört med mössen som drack vatten.

Mössen åt en diet som var antingen 60 procent fett eller 10 procent fett i 100 dagar. De möss som åt en fettsnål diet påverkades inte av grapefruktjuice. De hade visserligen minskat insulinnivåerna, men det fanns ingen signifikant förändring i vikt eller andra metabola variabler.

Forskarna kunde inte förklara varför grapefruktjuice motverkade viktuppgång hos mössen som åt en fettrik kost. Det krävs mer forskning, skriver de i ett pressmeddelande.

Medelhavskost viktigare än träning

De positiva hälsoeffekterna av att byta till medelhavskost och att träna under en period på endast åtta veckor kan fortfarande ses ett år efteråt, visar en ny engelsk studie. Man såg också att kosten är viktigare än motion.

Forskarna visade att en period av 8 veckor med medelhavskost och motion tillsammans leder till förbättrad blodflöde i de så kallade endotelcellerna upp till ett år efteråt. Endotelcellerna finns på insidan av blodkärlen - från de stora artärerna till de minsta kapillärerna - och förbättringar skulle kunna minska risken för hjärt-kärlsjukdom.

Forskare tror att de långsiktiga hälsovinsterna som observerats efter så kort period beror på molekylära förändringar i samband med medelhavskosten. Traditionell medelhavsmat är baserad på olivolja, frukt, grönsaker, sallad, fisk, baljväxter, fullkornsprodukter, vin och begränsad konsumtion av rött kött.

I studien ingick friska personer som fyllt 50 år. En grupp uppmuntras att äta mer grönsaker, frukt, olivolja, nötter och färsk fet fisk, samt träna måttligt, medan den andra gruppen endast tränade och åt som vanligt.

Resultaten visade att fler hälsoförbättring hos gruppen som åt medelhavskost jämfört med gruppen som endast tränade och denna skillnad var fortfarande märkbar ett år efteråt.

Medelhavsdieten botar metabolt syndrom

För personer med metabolt syndrom är en medelhavsdiet kompletterad med extra olivolja eller nötter ett sätt att bli frisk, visar resultaten från en klinisk studie som publicerades Canadian Medical Association Journal.

Cirka 25% av alla vuxna runt om i världen har metabola syndromet. Syndromet förekommer i närvaro av tre eller flera faktorer såsom midjemått > 94 cm män och 80 cm > kvinnor, högt blodtryck, lågt HDL-kolesterol, förhöjda triglycerider och högt blodsocker, vilket ökar risken för diabetes, hjärtsjukdomar och död.

Spanska forskare analyserade data från en randomiserad kontrollerad studie, som inkluderade 5801 män och kvinnor i åldern 55-80 år med hög risk för hjärtsjukdom. Deltagarna randomiserades till en av tre dieter: en medelhavsdiet kompletterad med olivolja, en medelhavsdiet kompletterad med nötter eller en mager diet som kontroll.

Nästan 64 % av deltagarna hade metabola syndromet i början av studien. Efter knappt 5 år, visade det sig att de som följt en medelhavsdiet gick ner i vikt och sänkte blodsockernivåer och att 28,2 % inte längre uppfyllde kriterierna i det metabola syndromet.

Denna randomiserade kliniska studie visar att personer med hög risk för hjärtsjukdom, minskar risken för metabolt syndrom genom att äta enligt en medelhavsdiet kompletterad med olivolja och /eller nötter, jämfört med en vanlig fettsnål diet.