Mängden gluten ökar risken för glutenintolerans

Glutenintolerans är en gåta, men forskning går framåt. En av de viktigaste studierna är den internationella diabetes- och celiakistudien TEDDY, som omfattar drygt 6400 barn.

I en ny delstudie vid Lunds universitet såg man att hur mycket gluten barn får i sig verkar vara mer avgörande för att få sjukdomen än både amning och vid vilken ålder det ges gluten. Det verkar alltså vara mängden gluten som avgör risken för glutenintolerans.

Forskarna såg att matvanorna bland barnen varierar mellan olika länder, och att det finns skäl att närmare analysera betydelsen av denna variation.  Studien visade också att svenska barn med ett högt dagligt glutenintag (mer än fem gram) fram till två års ålder hade dubbelt så hög risk att utveckla celiaki jämfört med de barn som åt en mindre mängd. Risken att utveckla glutenintolerans var dessutom störst i Sverige, nästan dubbelt så hög i jämförelse med barn från USA.

Motion minskar hunger mer än diet

Forskare vid Loughborough University har funnit att motion är effektivare än diet för att begränsa daglig kaloriförbrukning.

Forskarna studerade kvinnors hormonella, psykologiska och beteendemässiga svar på motion och diet under loppet av nio timmar. Syftet var att se skillnader mellan könen och mellan motion och diet.

När kaloriunderskott uppnåddes genom diet, visade de kvinnliga deltagarna ökade nivåer av hungerhormonet ghrelin och lägre nivåer av en det hungerdämpande hormonet peptid YY. De åt också nästan en tredjedel mer från en buffé efter diet jämfört med när samma kaloriunderskott skapades genom motion. Deltagarna i studien åt i genomsnitt 944 kalorier efter diet jämfört med 660 kalorier efter motion.

Resultaten motsäger tidigare studier som tyder på motion gör människor hungrigare. Enligt forskarna ger denna studie ett värdefullt bidrag till debatten om kost och motion. Motion dämpar hunger, åtminstone inom nio timmar. Vad som händer på längre sikt kräver nya studier.

Källa: http://www.sciencedaily.com/releases/2016/03/160308090758.htm

Proteiner mättar mest

Vad är det som gör oss mest mätta? Är det fett, kolhydrater eller proteiner? Det finns lika många svar på den frågan som det finns dieter, men en ny studie som gått igenom flera studier kanske kan räta ut frågetecknen. Genom att sammanställa och analysera flera studier drog forskarna slutsatsen att protein är mest mättande på kort sikt. Även måttligt högre mängder protein håller hungern borta mellan måltiderna. Däremot är det oklart om detta också gäller på lång sikt.

I praktiken betyder det att man bör äta små mängder protein under dagen för att undvika hungerkänslor, inte minst när man håller sig till en diet. Livsmedel rika på protein är t ex mejeriprodukter, kött, fisk, fågel, baljväxter.

Källa: Dhillon J, Craig BA, Leidy HJ, et al. The effects of increased protein intake on fullness: A meta-analysis and its limitations. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics. 2016.

LCHF ökar risken för fetma

Att följa en kolhydratfattig, fettrik kost under åtta veckor kan leda till snabb viktökning och problem med hälsan, visar en ny studie. Studien har fått forskare att varna om att tro på populära modedieter som stenålderskost och LCHF med svagt vetenskapligt stöd.

Forskarna tog två grupper av överviktiga möss med symptom på diabetes och den ena gruppen fick strikt LCHF. Den andra gruppen åt normal kost.

Efter åtta veckor hade gruppen som åt LCHF gått upp i vikt med 15 procent, deras glukosintolerans hade kraftigt försämrats och deras insulinnivåer hade ökat.

För en person som väger100 kilo motsvarar detta 15 kilo på två månader. Det är extrem viktökning, säger en av forskarna bakom studien.

https://www.sciencedaily.com/releases/2016/02/160218114753.htm

Chili hjälper mot fetma

I en ny studie har en grupp australiensiska forskare visat varför matkonsumtionen minskar när vi äter stark chili.

I magen finns en receptorer vid namn TRPV1 som talar om för oss när vi är mätta. Dessa receptorer aktiveras av ämnet capsaicin som finns i chili. Det betyder att stark chilifrukt säger åt oss att sluta äta den, vilket är ganska logiskt med tanke på att stor konsumtion av chili skadar hälsan. På köpet får man ett minskat matsug.

Åtta näringsämnen som skyddar hjärnan

1. Kakao: Flavonoider i kakao har kopplats till förbättrad cirkulation, hjärthälsa och förbättrat minne.

2. Omega-3 fettsyror: Omega-3-fettsyror tros vara viktiga för kognitiv hälsa. En studie på möss visade att tillskott av omega-3 förbättrade minnet.

3. Fosfatidylserin och fosfatidsyra: Två pilotstudier har visat att en kombination av fosfatidylserin och fosfatidsyra kan förbättra minne, humör och kognitiv funktion hos äldre.

4. Valnötter: Valnötter fördröjer uppkomsten och bromsar utvecklingen av Alzheimers sjukdom i möss. Det kan gälla människor också.

5. Citikolin: Citikolin är ett naturligt ämne som finns i kroppens celler och hjälper till att utveckla hjärnvävnad. Studier visar att tillskott av citikolin kan skydda hjärnan från fria radikaler.

6. Kolin: Kolin hjälper kommunikationssystem för cellerna i hjärnan och resten av kroppen. Kolin kan också stödja hjärnan under åldrande och bidra till att förhindra förändringar i hjärnans kemi som resulterar i kognitiv försämring. En viktig källa för kolin i kosten är ägg.

7. Magnesium: Tillskott av magnesium rekommenderas för dem som upplevt allvarliga hjärnskakningar.

8. Blåbär: Blåbär har en hög koncentration av antocyaniner, en flavonoid som är bra för hjärnan.

Källa: www.sciencedaily.com

Gurkmeja mot stress

I en ny studie har forskare funnit att kurkumin, ett ämne som finns i gurkmeja, kan lindra minnen efter en traumatisk upplevelse. Råttor som åt kurkumin kodade inte in traumatiska minnen lika bra som andra råttor och de kunde också glömma tidigare traumatiska minnen. Det verkades som om minnen som påverkades av kurkumin tycktes bli hindrade från att konsolideras som minnen.

Tidigare har man sett att kurkumin är effektivt vid behandling av allt från olika typer av cancer till Alzheimers sjukdom. Om kurkumin dessutom har en effekt på människor som lider av PTSD eller andra psykiska störningar, så tar det kryddan till en helt nivå.

Sockersuget i hjärnan

I hjärnan finns ett område som driver oss att äta söta och stärkelserika livsmedel. Forskarna har nu hittat mekanismen bakom detta. Forskare från Imperial College London studerat hur glukos, som finns i tillsatt socker men är också byggstenen i stärkelse, påverkar hjärnan.

"Våra hjärnor är starkt beroende av glukos för energi," skriver studiens huvudförfattare Dr James Gardiner i ett pressmeddelande. Tidigare under människans utveckling var det svårt att hitta glukos, så människan har en djupt rotad preferens för glukosrika livsmedel och att söka dem.

Forskarna sökte efter enzymet glukokinas hos råttor eftersom det är ansvarig för att upptäcka glukos i levern och bukspottskörteln. Det finns även i hypotalamus, ett område i hjärnan där bl a matintag och sömn regleras. Efter 24 timmar fasta, ökade glukokinas kraftigt i råttornas hypotalamus. När de sedan matades med vanlig mat och livsmedel med mycket glukos, ökade mängden glukokinas i deras hypotalamus, och råttorna åt mer glukosrik mat än vanlig mat. När glukokinas minskade i deras system, åt de mindre glukosrik mat.

Genom att räkna ut hur man styr den nyupptäckta mekanismen involverad i sockersuget, kanske man kan minska suget med ett piller.

Folk har sannolikt olika nivåer av detta enzym. För vissa människor, fungerar det kanske bättre att äta mer kolhydratrik mat i början av en måltid som ett sätt att ladda detta system, vilket innebär att de äter mindre totalt sett.

Granatäpplen är bra för brösten

Granatäpplen är inte bara vackra att se på och goda att äta, de verkar också motverka vissa typer av bröstcancer. I en studie publicerad i Cancer Prevention Research, fann man att granatäpplen innehåller sex typer av fytokemikalier som kan förhindra bröstcancer genom att blockera aromatas, ett enzym känt för att spela en nyckelroll i de flesta typer av bröstcancer. Aromatas omvandlar androgener till östrogener, och omkring 75 % av alla bröstcancerpatienterna drabbas av östrogenrelaterad bröstcancer.

Särskilt en sorts fytokemikalie, som kallas urolithin B, visade sig förhindrade spridningen av östrogen i bröstcancerceller. Fytokemikalier är naturligt förekommande ämnen från växter som kan gynna hälsan. De övriga fytokemikalier i granatäpplen som hämmar aromatas är urolithin A, metanol UA, acetylerade UB, metylerad UB och UB sulfat.

Sedan tidigare är granatäpplets hälsoeffekt vid bland annat prostatacancer dokumenterad. Det är inte lätt att rensa granatäpplen, men med tanke på hälsoeffekterna är det mödan värt.

Färre kalorier minskar risken för demens

Genom att gå ner i vikt minskar risken för hjärtsjukdomar, högt blodtryck och stroke. Men viktminskning påverkar även minne och inlärning. En färsk studie visar att man kan bromsa åldrandet genom att räkna kalorier.

Studien visar hur kalorirestriktion låser fast genuttryck som är inblandade i åldrande. I studien ingick två grupper av möss som antingen matades med vanlig mat eller med mat som innehöll 30 % färre kalorier. Forskarna samlade också vävnadsprover från området som påverkas tidigaste av Alzheimers sjukdom.

Genom att minska mängden kalorier i kosten hos möss påverkades cirka 900 olika gener som är associerade med åldrande och minnesbildning. Forskarna drog slutsatsen att dieter med färre kalorier kan sakta ner åldrandet.

Antioxidant i kaffe minskar risken för fetma

Kaffe är kanske en av de nyttigaste dryckerna som finns så länge man dricker högst 3-4 koppar om dagen. Studier har visat att kaffe minskar risken för kroniska sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Kaffe innehåller bl a stora mängder av den kraftfulla antioxidanten klorogensyra. Det är den som ger kaffe viss bismak och den finns även i vissa frukter och grönsaker.

Forskarna tror att mat som innehåller mycket klorogensyra kan förbättra insulinresistens och fettlever - två vanliga biverkningar av fetma. Denna hypotes  har nu testats i en ny studie som publicerats i tidskriften Pharmaceutical Research.

Mössen åt en fettrik diet under 15 veckor samtidigt som de injicerades med klorogensyra två gånger i veckan. Det visade sig att klorogensyra förhindrade viktökning och förbättrade både insulinresistens och fettlever.

Klorogensyra har även anti-inflammatoriska egenskaper och forskning tyder på kronisk inflammation är en viktig drivkraft bakom fetmarelaterade sjukdomar, som diabetes, hjärtsjukdomar och metabola syndromet. Om klorogensyra kan minska inflammation, kan det kompensera för dessa negativa biverkningar av viktökning, tror forskarna bakom studien.

Grapefruktjuice minskar vikten

Modedieter kommer och går, men kanske ligger det något i de gamla dieterna som förespråkar grapefrukt och grapefruktjuice? Ny forskning vid University of California, Berkeley, tyder på det.

I studien såg man att möss som åt en fettrik diet ökade 18 procent mindre i vikt när de drack grapefruktjuice jämfört med en kontrollgrupp av möss som bara drack vatten. De juicedrickande mössen hade också förbättrade nivåer av glukos, insulin och triacylglycerol jämfört med mössen som drack vatten.

Mössen åt en diet som var antingen 60 procent fett eller 10 procent fett i 100 dagar. De möss som åt en fettsnål diet påverkades inte av grapefruktjuice. De hade visserligen minskat insulinnivåerna, men det fanns ingen signifikant förändring i vikt eller andra metabola variabler.

Forskarna kunde inte förklara varför grapefruktjuice motverkade viktuppgång hos mössen som åt en fettrik kost. Det krävs mer forskning, skriver de i ett pressmeddelande.

Mjölk ger svaga ben och ökar risken för tidig död

En ny svensk studie visar att kvinnor och män som dricker mycket mjölk löper ökad risk för frakturer och även för tidig död.

Studien går emot den utbredda uppfattningen att mjölk stärker skelettet och skyddar mot frakturer. Den ökade risken för död tror forskarna beror på att laktos kan brytas ner till galaktos, som i djurförsök visat sig framkalla oxidativ stress, kronisk inflammation och ett försämrat immunförsvar - faktorer som kopplats till tidigt åldrande och död.

Mängden mjölk som gavs till försöksdjuren motsvarar ett intag av 1-2 glas mjölk per dag hos en vuxen. Mer än så bör man således inte dricka per dag.

Det fanns däremot ingen koppling mellan fermenterade mjölkprodukter som yoghurt och frakturer eller förhöjd dödlighet. Det tror forskarna beror på att de innehåller mindre laktos.

I studien som har publicerats i British Medical Journal, ingick närmare 110.000 personer. Studien visade att frakturer var betydligt vanligare hos kvinnorna som drack tre glas mjölk eller mer per dag jämfört med dem som drack högst ett glas mjölk. För männen såg man inget sådant samband.

Sambandet mellan mjölk och ökad dödlighet kunde ses för båda könen, men var även det högst för kvinnor. De kvinnor som drack minst tre glas mjölk per dag hade nästan fördubblad dödlighet jämfört med kvinnor som drack högst ett glas.

Inte bara gluten

På senare år har glutenintolerans blivit allt vanligare i västvärlden. Glutenintolerans är en autoimmun sjukdom som hindrar tunntarmen från att absorbera viktiga näringsämnen. Gluten är ett protein som finns i vete, råg och korn. När någon med glutenintolerans äter gluten, ger det tarminflammation och magproblem. Gluten står för omkring 75 procent av allt protein i vete, men vad gör övriga 25 %?

Forskare från USA beslöt sig för att undersöka de resterande 25 procent av veteprotein för att se om det gör lika mycket skada. De tog prover från personer med glutenintolerans efter ett immunsvar av fem icke-gluten proteiner. Jämfört med en frisk kontrollgrupp, uppvisade personer med glutenintolerans signifikant högre nivåer och aktivitet av antikroppar på icke-gluten proteiner.

Icke-gluten proteiner fungerar som antigen, vilket gör att kroppen producerar antikroppar. Antikroppar kan produceras när immunsystemet av misstag ser frisk vävnad som något skadligt, vilket är orsaken till autoimmuna sjukdomar.

Resultaten var överraskande, eftersom forskarna inte förväntar sig att hitta en så stark antikroppssvar mot icke-gluten proteiner i vete hos patienter glutenintolerans. Studien publicerades i Journal of Proteome Research i oktober.

Dessa icke-gluten proteiner kan finnas i produkter som innehåller vete, råg och korn, vilket de flesta med glutenintolerans redan undviker.

Det återstår att se om dessa proteiner kan bidra till inflammatoriska processer som orsakar tarmskador i glutenintolerans.

Medelhavskost viktigare än träning

De positiva hälsoeffekterna av att byta till medelhavskost och att träna under en period på endast åtta veckor kan fortfarande ses ett år efteråt, visar en ny engelsk studie. Man såg också att kosten är viktigare än motion.

Forskarna visade att en period av 8 veckor med medelhavskost och motion tillsammans leder till förbättrad blodflöde i de så kallade endotelcellerna upp till ett år efteråt. Endotelcellerna finns på insidan av blodkärlen - från de stora artärerna till de minsta kapillärerna - och förbättringar skulle kunna minska risken för hjärt-kärlsjukdom.

Forskare tror att de långsiktiga hälsovinsterna som observerats efter så kort period beror på molekylära förändringar i samband med medelhavskosten. Traditionell medelhavsmat är baserad på olivolja, frukt, grönsaker, sallad, fisk, baljväxter, fullkornsprodukter, vin och begränsad konsumtion av rött kött.

I studien ingick friska personer som fyllt 50 år. En grupp uppmuntras att äta mer grönsaker, frukt, olivolja, nötter och färsk fet fisk, samt träna måttligt, medan den andra gruppen endast tränade och åt som vanligt.

Resultaten visade att fler hälsoförbättring hos gruppen som åt medelhavskost jämfört med gruppen som endast tränade och denna skillnad var fortfarande märkbar ett år efteråt.

Laktos och cancer

En svensk studie från Lunds universitet visar att laktosintoleranta löper mindre risk för att drabbas av lung-, bröst och äggstockscancer (20 % lägre risk för lungcancer, 45% lägre risk för bröst och äggstockscancer). Medlemmar i samma familj som föräldrar och syskon hade inte lägre risk, vilket tyder på att skyddet mot cancer inte beror på ärftliga faktorer utan på den laktosfria kosten.

Bröst- och äggstockscancer är vanligare i Västeuropa och Nordamerika där människor dricker mycket mjölk, men forskarna går inte så långt som att säga att mjölk ger cancer.

Studien visar på samband och inte på orsak, men efter en tidigare stor studie som visade på samband mellan mjölk och risken för benbrott, cancer och hjärtdöd, kanske det är dags att överväga alternativ till mjölkprodukter.

Är multivitaminer bra för hälsan?

Vitaminer är avgörande för vår hälsa. Det finns 13 essentiella vitaminer: vitamin A, C, D, E, K, B1 (tiamin), B2 (riboflavin), B3 (niacin), B6 och B12; liksom pantotensyra, biotin och folsyra. Var och en av dessa vitaminer har en särskild roll i kroppen.

Vitaminbrist kan uppstå när man inte få nog av en eller flera vitaminer och brister har kopplats till en rad olika sjukdomar. Många äter därför multivitaminer. Men behöver friska personer verkligen äta tillskott av multivitaminer?

American Heart Association hävdar att vitamin- och mineraltillskott är slöseri med pengar. De rekommenderar att man äter mat istället, eftersom det inte finns tillräckliga bevis för att människor blir friskare genom att äta vitamin- och mineraltillskott. Mer forskning behövs för att se om tillskott av D-vitamin är viktigt för personer med en brist. Studier har visat att tillskott av D-vitamin minskade fallolyckor hos äldre och att det finns grupper i samhället med låga nivåer. Däremot är tillskott av betakaroten, vitamin E, och vitamin A-tillskott skadliga. Tillskott av de övrig vitaminerna påverkar dock inte hälsan, varken positivt eller negativt. Men de kostar pengar.

Trots de nya studierna ökar användningen av multivitaminer. Kosttillskottsindustrin fortsätter att växa i USA och hela Europa.

Faktum är att man kan få alla viktiga vitaminer från hälsosam mat som fisk, gröna bladgrönsaker, frukt och nötter, samt lite solsken för vitamin D.

En lista på de nyttigaste grönsakerna finns här.

Rödbetsjuice är bra för fotbollspelare och hjärtpatienter

Nyligen avslöjade ett amerikansk fotbollslag (Auburn University) att de alltid drack rödbetsjuice inför sina matcher. Enligt en ny studie kan juicen ha bidragit till att fotbollslaget framgångar.

Forskning har visat att nitrat som finns i rödbetor ökar blodflödet till skelettmuskulaturen för uthållighetsidrottare, men man har inte funnit några liknande samband för explosiva idrotter som fotboll. En ny studie hittade dock ett sådant samband. Studien heter "Microvascular oxygen pressures in muscles comprised of different fiber types: Impact of dietary nitrate supplementation”, och visar hur rödbetsjuice skulle kan gynna fotbollsspelare genom att företrädesvis öka blodflödet till snabba muskelfibrer - de som används för explosiv löpning. Förutom att förbättra prestationsförmågan, fann forskarna också att rödbetsjuice kan förbättra livskvaliteten för patienter med hjärtsvikt.

För varje fotbollsspelare finns det många mer patienter med hjärtsvikt som skulle må bra av rödbetsjuice. En ökning av syretillförseln med 10 procent, kan vara skillnaden mellan att hamna i rullstol och att kunna vara med sin familj, skriver forskarna.

Fördelarna med rödbetsjuice kommer från dess rika innehåll av nitrat. Mängden nitrat i en 70-milliliter flaska rödbetsjuice är ungefär lika mycket som finns i 100 gram spenat. När man dricker rödbetsjuice reduceras nitrat i munnen av bakterier till nitrit. Nitrit sväljs sedan och reduceras därefter till kväveoxid, som vidgar blodkärlen som om man vrider på en vattenkran. Rödbetsjuice resulterade i en 38 procent högre blodflöde till skelettmuskulaturen, vilket gynnade de snabba musklerna.

Hjärtsvikt är en sjukdom där syretillförseln till vissa vävnader, framför allt till skelettmuskler, försämras. Det försämrar förmågan att röra armar eller ben och vara fysiskt aktiv. Den bästa behandlingen för dessa patienter är att röra sig. Det är dock ofta svårt. En ökning av syretillförseln till dessa muskler genom rödbetsjuice kan vara ett bra sätt att öka patienternas livskvalitet.

Medelhavsdieten skyddar njurarna

En ny studie visar att medelhavsdieten kan minska risken att utveckla kronisk njursjukdom med upp till 50 procent. Många studier har tidigare funnit ett positivt samband mellan medelhavskost och hjärt-kärlsjukdom, Alzheimers sjukdom, diabetes och cancer. Dålig kost har tidigare kopplats till dålig njurhälsa, men man har inte vetat om medelhavsdiet förbättrar njurhälsan.

Studien följde 900 personer under sju år och man använde ett poängsystem för att bestämma hur väl personerna följde medelhavsdieten. Mat som fisk, nötter och grönsaker gav poäng, medan rött kött, godis och processade livsmedel gav minuspoäng. Man såg ett klart samband mellan medelhavskost och risken att utveckla njursjukdom. Varje poäng minskade risken med 17 procent. De som följde en mycket strikt medelhavsdiet minskade risken för njursjukdom med hela 50 procent.

Kött ökar risken för hjärtsvikt

En ny studie visar att människor som äter kött kan öka risken för hjärtsvikt på grund av hur våra tarmbakterier smälter maten. Våra tarmar är fyllda med bakterier. För det mesta lever dessa bakterier i harmoni med våra kroppar, äter vad vi äter och reglerar vår ämnesomsättning.

När tarmbakterier smälter aminosyran karnitin, som finns i kött, produceras biprodukten trimetylamin N-oxid (TMAO). Kroppen producerar själv karnitin i stora mängder och använder det till skapa energi. Kroppen behöver alltså inte mer karnitin. Den nya studien visade att det TMAP som tarmbakterier producerade hamnade i blodomloppet där de täppte till artärer och ökade risken för hjärtsvikt.

Forskarna följde 720 hjärtsviktspatienter under loppet av fem år. När det fanns höga nivåer av natriuretiska peptider, en förening som indikerar hjärtsvikt, och låga nivåer av TMAO, var dödsrisken lägre, jämfört med patienter som hade höga nivåer av båda. Man såg även att höga nivåer av TMAO och B-type natriuretic peptide (BNP) - en annan peptid som indikerar hjärtsvikt - ökade risken för död med 50 procent.

Studien bygger på en studie från 2013, där man konstaterade att TMAO bidrog till att en persons risk för hjärtsjukdomar och stroke ökade, även om en person inte har någon tidigare historia av hjärtsjukdom. Resultatet stöder tidigare krav att rött köttkonsumtionen bör begränsas eftersom det påverkar tarmens biologi på ett sätt som ökar produktion av TMAO och risken för hjärtsvikt.