Sju viktiga fakta om klitoris

Klitoris är den känsligaste delen av en kvinnan kropp och skickar signaler upp och ner längs ryggraden när den stimuleras. Den är en magisk knapp, men många har ganska grumliga kunskaper om klitoris. Här är sju nyttiga fakta:

1. Känsligast

Det är den känsligaste kroppsdelen med över 8000 nervändar. En penis har endast 4000.

2. Den påminner om en penis
Den liknar den manliga anatomin eftersom den har ett ollon, skaft och förhud. Dessutom sväller den upp när den stimuleras.

3. Den har en uppgift
Den har en uppgift och det är att ge njutning. Det är den enda delen av den kvinnliga kroppen, vars huvudsakliga funktion är nöje och njutning.

4. Storleken spelar roll
Klitoris storlek eller avstånd från kvinnans vagina kan påverka hennes förmåga till orgasm. Ju längre från öppningen, desto svårare att få orgasm.

5. Den är större än du tror
Under själva knappen har klitoris en form av en länkarm, med två ben som sträcker sig 7 cm in i slidan och ansluter den till G-punkten.

6. Det finns en gräns
Klitoris kan nå sin maximala njutnings potential när den är stimulerad. Om det fortsätter att stimuleras, kan njutningen förvandlas till smärta och obehag.

7. Position är viktigt
Mannen ligger ovanpå men håller kroppen en bit högre upp så att penisen inte tränger så djupt in i slidan. På så sätt kommer penisroten åt att stimulera klitoris. Kvinnan trycker underlivet mot mannen i små rytmiska rörelser. Hon kan även knipa med slidmusklerna runt penis.

Källa: Womens health

Rödbetsjuice ger OS-guld

I en ny studie fann forskare att rödbetsjuice kan ge OS-guld. 11 kajakpaddlare (6 män och 5 kvinnor) på elitnivå ingick i studien. Tidigare studier har gjorts på cyklister och löpare som använder benen. Paddlare använder musklerna i överkroppen. I studie A fick de manliga paddlarna dricka 70 ml koncentrerad rödbetsjuice (297 mg nitrat NO 3), eller placebo utan nitrat, två och en halv timme före två maximala insatser på 4 minuter.

Båda grupperna kom lika långt, men den genomsnittliga syreförbrukningen var signifikant lägre i gruppen som drack nitrat: 46.87 mot 47.83 ml / kg / min.

I studie B på kvinnliga idrottare, ingick två riktiga 500 meter tävlingar. Två timmar före tävlingarna drack de antingen 2 x 70 ml koncentrerad rödbetsjuice( 595 mg nitrat NO 3 -) eller motsvarande placebo utan nitrat .

Den genomsnittliga tiden var mycket snabbare för som drack nitrat: 114,6 resp. 116,7 sekunder. Prestandaförbättringen är ca 1,7%.

I OS 2012 var skillnaden mellan guld och silver 0,3% och 1% för män och kvinnor på 1000 m. Rödbetsjuice med nitrat är därmed avgörande även för elitidrottare.

Dåligt luktsinne förutsäger risken att dö

Äldre personers förmåga att identifiera dofter är ett bättre sätt att förutsäga död inom fem år än en diagnos av hjärtsvikt, cancer eller lungsjukdom. En ny studie visar att 39 procent av 3.000 personer i åldern 57-85 år som missade ett enkelt luktprov (mint, fisk, apelsin, rosor och läder) dog inom 5 år, jämfört med 19 procent av dem med måttlig luktförlust och endast 10 procent av de som hade bra luktsinne. Detta samband gällde även när hänsyn tagits till faktorer som ålder och olika livsstil.

Åldersrelaterad luktförlust kan ha en betydande inverkan på välbefinnande. Lukten påverkan hur mat smakar. Många människor som förlorar luktsinnet, förlorar också glädjen i att äta. De gör dåliga livsmedelsval och får mindre näring. De kan inte avgöra om mat är dålig och de kan inte upptäcka dofter som signalerar fara, som en gasläcka eller rök.

Av alla mänskliga sinnen är lukten den mest undervärderade och undervärderade - tills det är borta, säger en av forskarna bakom studien.

Fingrarna avslöjar storlek och sexuell läggning

Ögonen sägs vara fönstret till vårt innersta väsen, men frågan är om inte fingrarna säger mer. En mans pekfinger ger faktiskt en ganska exakt antydan om storleken på hans penis och ger även en fingervisning om sexuell läggning.

Den anmärkningsvärda anslutningen har observerats i många studier, en av de mest uppmärksammade gjordes i Sydkorea. Forskarna mätte pekfingrar och penisar på 144 män och fann att det fanns ett klart samband. Ju större skillnaden mellan en mans pekfinger och ringfingret, desto större var hans penis. Forskarna tror att det beror på hormonexponering i moderlivet.

En studie från universitetet i Genève i Schweiz fann att förhållandet mellan en mans pekfinger och ringfingret visar på hur maskulin hans ansiktsdrag är. Förhållandet är också kopplat till röstfrekvens, kroppslukt, och kvaliteten på spermier.

Fingrarna ger också ledtrådar till en individs sexuella läggning. Kopplingen mellan fingerförhållande och sexuell läggning visar att sexuell läggning bestäms långt innan födseln. En studie visade att i genomsnitt hade homosexuella män och kvinnor mindre skillnader mellan pekfinger och ringfinger än heterosexuella män och kvinnor, vilket tyder på att sexuell läggning kan påverkas av testosteronnivåer i moderlivet.

Neurotiska drag ökar risken för demens

Kvinnor som känner sig oroliga och stressiga under medelåldern löper ökad risk att utveckla Alzheimers senare i livet, visar en ny studie. 

I studien följde forskarna 800 kvinnor i 38 år. Vid studiens start var medelåldern 46 år. Forskarna bedömde kvinnornas nivåer av neurotiska drag, d v s tendensen att känna negativa känslor när de är hotad eller frustrerad. Forskarna undersökte också kvinnornas minnesförmåga, och tittade på hur utåtriktade eller inåtvända de var. 

Under åren utvecklade 153 kvinnor någon typ av demens, inklusive 104 som utvecklade Alzheimers sjukdom. Forskarna fann att kvinnor med de högsta nivåerna av neurotiska drag hade dubbelt så stor risk att utveckla Alzheimers sjukdom som kvinnor med de lägsta nivåerna av neurotiska drag.

20 minuter om dagen på gymmet förbättrar minnet

En ny studie visar att ett styrketräningspass på 20 minuter per dag kan förbättra minnet. Det är sedan länge känt att motion förbättrar minnet. Men ny forskning konstaterar att styrketräning inte bara stärker musklerna, utan även hjärnan. Det krävs dessutom bara två pass för att förbättra minnet.

De flesta tidigare forskning har tittat på sambandet mellan aerobisk aktivitet och minne. Man har sett att aerobisk aktvitet förbättrar minne och inlärning. Aerobisk träning producerar tillväxtfaktorer, nya blodkärl, och nya hjärnceller. Dessutom påverkar aerob träning humör och sömn.

Den nya studien visar att två styrketräningspass kan kickstarta denna process. Forskarna lät en grupp deltagare titta på och kommer ihåg en serie av 90 bilder på en datorskärm. Det var en blanding av positiva bilder(barn om leker), negativa bilder och neutrala bilder. Hälften av deltagarna i studien körde ett styrketräningpass, medan den andra hälften gjorde övningar som inte krävde några muskler.

Två dagar senare kom de som inte tränat ihåg 50 procent av bilderna, medan de som tränat minns 60 procent av bilderna. Träningsgruppen var mer benägna att komma ihåg positiva och negativa bilder i förhållande till de som inte tränat. Det är linje med tidigare forskning som funnit att vi tenderar att minnas emotionella upplevelser när det kopplas ihop med någon form av stress.

Forskarna tror att resultatet är särskilt viktigt för överviktiga personer eftersom det visar att även små steg - som knäböjningar - kan ge bättre minne.

Antibiotika och fetma

Barn som får flera antibiotikakurer löper 10 % större risk att bli feta senare i livet. Slutsatsen bygger en uppföljning av 64500 barn upp till fem års ålder. Nästan 70% av dem hade ordinerats två antibiotikakurer när de var två år. För de barn som hade ordinerats fyra eller fler kurer såg man att risken för övervikt var 10% högre risk vid fem års ålder än för barnen som endast ordinerats två kurer. Det var särskilt de barn som fått bredspektrum-antibiotika, som slår mot många olika bakterier, som blev överviktiga. Orsaken tros bero på att antibiotika förändrar mag-tarmfloran, något som forskarna tror kan påverka risken att utveckla fetma.

Forskarna tror att antibiotika dödar de bakterier som är mer effektiva på att knuffa vår vikt åt rätt håll, vilket gör de bakterier som knuffar vikten åt fel håll blir mer aktiva.

Forskarna säger att fler studier behövs och rekommenderar barn att fortsätta använda antibiotika när så är nödvändigt.

Källa: BBC.