Gurkmeja mot stress

I en ny studie har forskare funnit att kurkumin, ett ämne som finns i gurkmeja, kan lindra minnen efter en traumatisk upplevelse. Råttor som åt kurkumin kodade inte in traumatiska minnen lika bra som andra råttor och de kunde också glömma tidigare traumatiska minnen. Det verkades som om minnen som påverkades av kurkumin tycktes bli hindrade från att konsolideras som minnen.

Tidigare har man sett att kurkumin är effektivt vid behandling av allt från olika typer av cancer till Alzheimers sjukdom. Om kurkumin dessutom har en effekt på människor som lider av PTSD eller andra psykiska störningar, så tar det kryddan till en helt nivå.

Sockersuget i hjärnan

I hjärnan finns ett område som driver oss att äta söta och stärkelserika livsmedel. Forskarna har nu hittat mekanismen bakom detta. Forskare från Imperial College London studerat hur glukos, som finns i tillsatt socker men är också byggstenen i stärkelse, påverkar hjärnan.

"Våra hjärnor är starkt beroende av glukos för energi," skriver studiens huvudförfattare Dr James Gardiner i ett pressmeddelande. Tidigare under människans utveckling var det svårt att hitta glukos, så människan har en djupt rotad preferens för glukosrika livsmedel och att söka dem.

Forskarna sökte efter enzymet glukokinas hos råttor eftersom det är ansvarig för att upptäcka glukos i levern och bukspottskörteln. Det finns även i hypotalamus, ett område i hjärnan där bl a matintag och sömn regleras. Efter 24 timmar fasta, ökade glukokinas kraftigt i råttornas hypotalamus. När de sedan matades med vanlig mat och livsmedel med mycket glukos, ökade mängden glukokinas i deras hypotalamus, och råttorna åt mer glukosrik mat än vanlig mat. När glukokinas minskade i deras system, åt de mindre glukosrik mat.

Genom att räkna ut hur man styr den nyupptäckta mekanismen involverad i sockersuget, kanske man kan minska suget med ett piller.

Folk har sannolikt olika nivåer av detta enzym. För vissa människor, fungerar det kanske bättre att äta mer kolhydratrik mat i början av en måltid som ett sätt att ladda detta system, vilket innebär att de äter mindre totalt sett.

C-vitamin lindrar ansträngningsutlöst bronkkonstriktion

Mer än 10 procent av den allmänna befolkningen och upp till 90 procent av personer som tidigare diagnosticerats med astma har ansträngningsutlöst bronkkonstriktion. Vanliga symtom är hosta, väsande andning och tryck över bröstet. En ny studie visar att tillskott av C-vitamin kan mildra symptomen.

Fysisk aktivitet ökar fria radikaler, och därmed kan en antioxidant som C-vitamin ha vissa effekter. C-vitamin är dessutom aktivt i metabolismen av histamin, prostaglandiner och cysteinylleukotriener, som alla påverkar ansträngningsutlöst bronkkonstriktion.

Finska forskare har genomfört en analys av en studie av personer som hade astma och led av ansträngningsutlöst bronkkonstriktion. Det visade sig att C-vitamin kan ha en stor inverkan på de små luftvägarna.

Det verkar därför rimligt att fysiskt aktiva personer bör testa om tillskott av C-vitamin är fördelaktigt på individuell basis, om de har dokumenterat ansträngningsutlöst bronkkonstriktion eller lider av luftvägssymtom som hosta eller halsont efter intensiv träning.

Granatäpplen är bra för brösten

Granatäpplen är inte bara vackra att se på och goda att äta, de verkar också motverka vissa typer av bröstcancer. I en studie publicerad i Cancer Prevention Research, fann man att granatäpplen innehåller sex typer av fytokemikalier som kan förhindra bröstcancer genom att blockera aromatas, ett enzym känt för att spela en nyckelroll i de flesta typer av bröstcancer. Aromatas omvandlar androgener till östrogener, och omkring 75 % av alla bröstcancerpatienterna drabbas av östrogenrelaterad bröstcancer.

Särskilt en sorts fytokemikalie, som kallas urolithin B, visade sig förhindrade spridningen av östrogen i bröstcancerceller. Fytokemikalier är naturligt förekommande ämnen från växter som kan gynna hälsan. De övriga fytokemikalier i granatäpplen som hämmar aromatas är urolithin A, metanol UA, acetylerade UB, metylerad UB och UB sulfat.

Sedan tidigare är granatäpplets hälsoeffekt vid bland annat prostatacancer dokumenterad. Det är inte lätt att rensa granatäpplen, men med tanke på hälsoeffekterna är det mödan värt.

Generna avgör om man är en nattuggla eller en morgonlärka

Morgonpigga fåglar anses ha en konkurrensfördel gentemot nattugglor, eftersom vi lever i ett 9-5 samhälle. Men det finns fördelar med att vara en nattuggla också. De är ofta mer kreativa.

Våra sömntendenser är djupt rotade i våra gener. När vi föds är de biologiska klockarna redan inställda på nattuggla eller morgonlärka. Genom att undersöka generna, kan vi också ta reda på vår individuella klocka och när vi når vår höjdpunkt på dagen eller kvällen.

Studier har även visat att en enda ändring i en enda gen kan resultera i en timme skillnad i din vakna tid. Forskarna har också funnit ett samband mellan dessa gener och tidpunkten för dödsfall. Morgonlärkor dör runt klockan elva på förmiddagen, medan nattugglor dör strax före klockan sex på morgonen.

Den största nackdelen med att vara nattuggla är upplevelsen av "social jetlag." Detta syftar på att nattugglor hamnar på efterkälken tidsmässigt tidigt på dagen. Morgonpigga har mer positiva sociala egenskaper, såsom att vara proaktiva och optimistiska, och mindre benägna att drabbas av depression eller missbruk.

Nattugglor har högre kortisolnivåer. Detta stresshormon ger kroppen möjligheter att möta omedelbara hot, vilket ger nattugglor fler möjligheter. Nattugglor tenderar vara mer kreativa, mer riskbenägna och mer kognitivt begåvade.

HIV snart ofarligt

HIV-viruset blir allt mindre smittsamt och dödligt. Forskare verksamma vid University of Oxford, tror att HIV i princip kommer att utvecklas till ett harmlöst virus på sikt. Små steg i den riktningen har redan tagits.

Forskarna jämförde HIV i Botswana med HIV i Sydafrika. HIV kom till Sydafrika tio år senare än till Botswana. Forskarna upptäckte att HIV-virusets förmåga att föröka sig var 10 procent lägre i Botswana, jämfört med Sydafrika. Tio års utveckling hade försämrat HIV-virusets reproduktion med 10 procent.

HIV. Bild från Wikipedia

Anledningen är att evolutionen gynnar "snälla" virus. Virus som hamnar hos personer med bra immunförsvar fastnar och kan inte föröka sig. Det kan antingen ge upp eller förändra sig för att överleva, men det kostar i egenskap av en försämrad förmåga att föröka sig. Det vi bevittnar är evolutionen som händer rakt framför oss, säger Philip Goulder, professor vid University of Oxford, till BBC News.

På 20 år har tiden från smitta till de första symtomen på AIDS ökat från 10 år till 12,5 år. Så småningom kommer viruset att ha anpassat sig helt till oss människor, tror forskarna. Framtiden får visa om evolutionen är snabbare än utvecklingen av vaccin.

Varför gömmer sig barn genom att hålla för ögonen?

Alla har nog sett att små barn försöker gömma sig genom att täcka eller stänga sina ögon. I en ny studie har man undersökt varför.

Forskarna testade barn som var 3-4 år. De frågade barnen om de kunde ses om de bar en mask för ögonen, och om forskaren kunde se en annan vuxen, om den vuxna också bar en mask. Nästan alla barn trodde att de inte syntes och de flesta trodde att det gällde de vuxna också.

I nästa steg försökte forskarna se om barnen trodde att det var det faktum att en persons ögon var dolt från andra människors syn som gör dem osynliga, eller om de tror att det är för att de inte kan se som gör dem osynliga. En ny grupp av barn tillfrågades om deras förmåga att se när de bar glasögon som var helt mörklagda, vilket innebär att de inte kunde se och deras ögon var dolda, kontra när de bär ett annat par som var täckta med spegelglas, vilket innebär att de kunde se, men andra människor kunde inte se deras ögon.

Barnen tyckte att de var osynliga oavsett vilken glasögon de hade på sig. Med andra ord, barnens känslor av osynlighet verkar komma från det faktum att deras ögon är dolda, snarare än från det faktum att de inte kan se.

Barnen ansåg dock att deras huvud och kropp var synliga. De gjorde en distinktion mellan ”jaget” som var dold, och kroppen, som fortfarande var synlig. Eftersom dolda ögon verkade vara den avgörande faktorn för att känna sig gömda, tror forskarna att idén om deras osynlighet baseras på att det måste finnas ögonkontakt mellan två personer - ett möte mellan blickar - för att se varandra. Det är förmodligen därför som barn gömmer sina ögon ibland. Det skyddar deras ”jag”.

Det är för sent att ändra sig efter 30

Sedan länge är 30-årsdagen en gräns, efter det är man gubbe. Innan dess måste man hinna med allt, från resor till den stora kärleken. Det verkar stämma, för i en ny bok visar den engelska professorn i psykologi Brian Little att personligheten bestäms före 30. Sen är det för sent.

Personligheten har fem egenskaper som utgör kärnan i vilka vi är: öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, trevlighet, och neuroticism. Dessa egenskaper förblir i stort sett stabil. Små justeringar görs i personligheten, men det mesta händer före 30. Är du envis vid 30 är du det också vid 80 års ålder. Är du öppen och glad, är du också det när du fyller 80.

Det låter kanske negativt, men man kan också säga att vi mognar vid 30. De erfarenheter som vi samlat på oss blir de vi är tillsammans med våra gener. Enligt Brian Little kan vi genom träning trotsa våra gener. Vi skapar själva vår personlighet tills vi är 30 år, sedan cementerar vi den.