Facebook-uppdateringar om relationer säger mer om osäkerhet i relationen än om lycka

Det bästa sättet att upptäcka att någon är osäker i sitt förhållande är att läsa deras inlägg på Facebook, enligt en ny studie.

Inlägg om en person som man älskar kallas för relationssynlighet (relationship visibility). Syftet med dem är att förmedla en bild utåt av förhållandet. Det är bara en otrygg mask.

Forskarna antog att tillgivenhet ligger bakom relationssynlighet, vilket betyder att ängsliga individer i högre grad vill visa relationssynlighet. Genom att följa 108 unga par som deltog i tre relaterade studier och förde dagbok, kunde man se att denna hypotes var korrekt.

Det visade sig att när studenterna kände sig osäkra om sin partners känslor, tenderade de att göra sina relationer synliga på facebook. När en person är osäker på sitt förhållande, använder de Facebook för någon form av validering. De lugnande kommentarer kanske fungerar som en distraktion.

Stillasittande och dålig hälsa

En ny studie visar att två timmar av stillasittande kan vara lika skadligt som 20 minuter av motion är bra. Studien undersökte sambandet mellan kondition, daglig motion och stillasittande, baserat på data från 2223 personer. Stillasittande beteende definierades som aktiviteter med låg energiförbrukning, såsom sittande, bilkörning och tv-tittande. Resultaten tyder på att stillasittande beteende kan vara en viktig faktor för hjärthälsa, oberoende av hur man motionerar i övrigt.

Studien visar att stillasittande beteende särskilt försämrar hälsan för personer som inte är vältränade, och att undvika stillasittande beteende under hela dagen kan utgöra en viktig strategi för att förbättra kondition och hälsa, förutom regelbunden motion.

Forskarna analyserade personernas genomsnittliga daglig fysisk aktivitet och stillasittande beteende tider. Deras fitness uppskattades med test på löpband. Resultaten visar att den negativa effekten av sex timmar stillasittande tid motsvarade en timmes träning.

Forskarna fann också att när man sitter under längre tidsperioder, är all sorts rörelse bra rörelse och var också förenad med bättre kondition och hälsa. Det viktiga är att inte bli sittande still för länge, det gäller att utnyttja varje tillfälle att röra sig

Curry reparerar hjärnan

En krydda vanliga i curryrätter kan öka hjärnans förmåga att läka sig själv, enligt en ny studie. Det är en förening - aromatisk-turmerone - som finns i gurkmeja som forskarna tror kan stimulera tillväxten av nervceller som tros vara en del av hjärnans reparationsarbete. På sikt kan det kanske bana väg för framtida läkemedel mot stroke och Alzheimers sjukdom.

Forskarna såg att de delar hjärnan som är involverade i nervtillväxt blev mer aktiverade på råttor som injicerades med föreningen.

Tidigare studier tyder på den andra föreningen i urry, kurkumin, minskar inflammationer i kroppen och preliminära studier visar att kurkumin kan döda cancerceller.

Lägre inomhustemperatur ger mer brunt fett

En ny studie visar att temperaturen påverkar mängden brunt fett som bildas i människor. Låg temperatur stimulera tillväxten, medan värme leder till minskning av brunt fett förlust. Studieresultaten visar att burnt fett är plastiskt hos människan.

Kyla aktiverar brunt fett

Brunt fett är en speciell typ av fett som bränner energi för att generera värme. Det håller smådjur och spädbarn varma, och djur med riklig brunt fett är skyddade från diabetes och fetma. Tidigare studier har dessutom visat att personer med rikliga bruna fettdepåer tenderar att vara magra och ha låga blodsockernivåer.

I studien utsattes fem män för fyra månadslånga perioder med olika temperaturer som är vanliga i klimatkontrollerade byggnader.

För den första månaden var temperaturen 24 grader Nästa månad sänktes temperaturen till 19 grader. Sedan tillbaka till 24 grader och slutligen upp till 27 grader den fjärde och sista månaden.

Oberoende av säsongen då studien genomfördes, ökade brunt fett under den kalla månaden och föll under den varma månaden. Under den kalla månaden ökade mängden brunt fett med ca 30-40%. Under den andra månaden med 24 grader, återvände värdet till utgångsvärdet. Vid 27 grader sjönk mängden brunt fett under baslinjen.

Forskarna tror att de allt varmare bostäderna minskar mängden brunt fett och därmed är värmen en bidragande orsak till försämrad insulinkänslighet, fetma och metabola sjukdomar.

Vitamin D i kampen mot cancer i bukspottkörteln

Forskare i USA har utvecklat ett läkemedel från en modifierad form av D-vitamin som ger hopp om bättre behandling av bukspottkörtelcancer - en av de svåraste cancerformerna. Tumörceller skickar ut signaler som gör näraliggande celler inflammerade och täta. Denna mikromiljö blir som en levande sköld för tumören som kan växa i fred från immunceller och cellgifter. Läkemedlet bryter sönder dessa skyddande sköldar och i försök på möss levde dessa möss 50 % längre med läkemedlet och cellgifter jämfört med enbart cellgiftsbehandling.

Cancer i bukspottkörteln drabbar runt 900 svenskar per år och är en av de svåraste cancerformerna av dem alla. Efter fem år är mindre än fem procent av patienterna fortfarande i livet. 

Forskarna tror att upptäckten även kan komma att användas vid andra svårbehandlade cancersjukdomar, som lung-, njur- och levercancer.

Två eller fler vilodagar i veckan minskar risken för skador med 500 procent

I en finsk studie följde man 446 män och kvinnor på elitnivå inom längdskidåkning, simning och långdistanslöpning. Studien pågick under tolv månader. De finländska idrottarna fick fylla i enkäter om ålder när de började träna, antal aktiva år, antal träningstimmar per år, tävlingstimmar per år och antal vilodagar, samt antal överbelastningsskador under året.

Det visade sig att idrottare med mindre än 2 vilodagar per vecka under träningssäsongen hade 5,2 gånger högre risk för en överbelastningsskada och att idrottare som tränade mer än 700 timmar under ett år hade 2,1 gånger högre risk för en överbelastningsskada jämfört med övriga. De idrottare som drabbats av överbelastningsskador i senor var i genomsnitt två år äldre än idrottare utan en sådan skada.

Forskarnas slutsats var att brist på återhämtning och för stor mängd var de största riskfaktorerna för överbelastningsskador. Det högre antalet överbelastningsskador i senor hos de äldre kan tyda på att åldersrelaterad degeneration spelar en viktig roll för senskador. Dessa resultat bör beaktas vid planeringen av träningsprogram för uthållighetsidrottare.

Tillskott av selen och E-vitamin hjälper inte mot starr

Dagliga tillskott av selen och / eller E-vitamin verkar inte ha någon signifikant effekt på utvecklingen av åldersrelaterad grå starr hos män, enligt en ny studie.

Tidigare har viss forskning på djur visat att vitamin E och selen kan påverka utvecklingen av grå starr. I den nya studien fick 35000 män i en placebokontrollead studie selen, vitamin E och en kombination av båda två. Sedan följdes männen upp under 5,6 år. 389 män utvecklade grå starr. Det fanns 185 fall av grå starr i gruppen som åt selentillskott och 204 i gruppen som inte tog selen. Det fanns 197 fall av grå starr i gruppen som åt vitamin E och 192 i gruppen som inte åt E-vitamin. Resultaten visar att tillskott av vitamin E och selen inte påverkar risken att utveckla grå starr hos friska män.

Vilka yrken dricker mest kaffe?

En genomgång av 10 000 yrkesverksamma personer, visade att 85 procent dricker minst tre koppar kaffe om dagen, och att nästan 70 procent medgav att deras arbetsförmåga skulle påverkas om de inte hade tillgång till kaffe.

De som dricker mest, mer än fyra koppar per dag, är journalister, poliser och lärare. De dricker mer än den rekommenderade hälsosamma dosen på mellan 3 och 4 koppar per dag, som kopplas till flera hälsofördelar. Endast 62 procent var överhuvudtaget medvetna om att det fanns risker med för mycket kaffe.

Man såg också att än dricker 5 procent mer kaffe än kvinnor.

Listan på de yrken som är mest kaffeberoende:

1. Journalister och mediepersonal
2. Poliser
3. Lärare
4. Rörmokare och industriarbetare
5. Sjuksköterskor och sjukvårdspersonal
6. Företagsledare
7. Telefonförsäljare
8. IT-support personal
9. Detaljhandelpersonal
10. Lastbilschafförer

Tolv nyttiga fakta om kaffe

1. Piggar upp och gör dig smartare
Koffein blockerar trötthetsämnet adenosin i hjärnan, vilket leder till en stimulerande effekt. Detta förbättrar energinivåer, humör, vakenhet, minne, reaktionstid och allmän kognitiv funktion.

2. Bränner fett
Koffein är en av de mycket få naturliga ämnen som ökar fettförbränningen. Flera studier visar att koffein kan öka ämnesomsättningen med 3-11%.

3. Förbättra fysisk prestationsförmåga
Koffein ökar adrenalinnivån i blodet och frigör fettsyror från fettvävnader. Det leder också till betydande förbättringar i fysisk prestation.

4. Innehåller viktiga näringsämnen
Kaffe innehåller flera viktiga näringsämnen, som riboflavin, pantotensyra, mangan, kalium, magnesium och niacin.

5. Minskar risk för typ II diabetes
Flera observationsstudier visar att kaffedrickare har en mycket lägre risk att få typ II-diabetes.

6. Skyddar från Alzheimers sjukdom och demens
Flera studier visar att kaffedrickare har upp till en 65% lägre risk att få Alzheimers sjukdom.

7. Minska risken för Parkinsons
Studier visat att kaffedrickare har mellan 32 och 60% lägre risk att utveckla Parkinsons sjukdom.

8. Skyddar levern
Kaffedrickare har mycket lägre risk att utveckla skrumplever, som kan orsakas av flera sjukdomar som påverkar levern. Människor som dricker fyra eller fler koppar per dag har upp till en 80% lägre risk.

9. Motverkar depression
Kaffe tycks minska risken för att utveckla depression med omkring 20% och enligt en studie kan kaffe minska risken för självmord med 53%.

10. Minska risken för cancer
Studier visar att kaffedrickare har upp till en 40% lägre risk för levercancer och 15% lägre risk för kolorektal cancer.

11. Minska risken för stroke
Kaffe kan orsaka mild blodtryckshöjning, som vanligtvis minskar med tiden. Kaffedrickare har inte en ökad risk för hjärtsjukdomar, men en något lägre risk för stroke.

12. Ger längre liv
Det finns flera observationsstudier som visar att kaffedrickare har lägre risk för död. I två mycket stora studier var kaffedrickande associerad med en 20% lägre risk för död hos män och en 26% lägre risk för död hos kvinnor.

Källa: http://authoritynutrition.com/

Låt stå!

Genom att byta sittande mot stående kan åldrandet saktas ner på cellnivå, visar en ny svensk studie. Man vet att långvarigt stillasittande ökar risken för bland annat diabetes, övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar. Den nya svenska studien visar hur stillasittandet förändrar telomererna. Telomererna sitter längst ut på DNA och skyddar den genetiska koden vid celldelning. Ju längre telomerer, desto friskare celler.

I studien följde forskarna 49 överviktiga personer och man mätte deras telomerer. Hälften tränade och fick rådet att sitta så lite som möjligt. Kontrollgruppen uppmanades att gå ned i vikt och leva hälsosamt, men fick inga specifika råd om att träna mer eller sitta mindre.

Sex månader senare mättes telomererna på nytt. Gruppen som tränade och satt mindre, hade ökat längden på telomererna och därmed förlängt sina liv på cellnivå. I kontrollgruppen var telomererna däremot kortare än vad de var när experimentet inleddes ett halvår tidigare. De som motionerade minst och satt minst, hade de längsta telomererna.

Linjärt samband mellan halvmaraton och maraton

Sambandet mellan maraton och halvmaraton är nästan linjärt och man kan beräkna sin förmodade maratontid utifrån ett resultat på halvmaraton med hjälp av följande formler:

Maratontid i minuter=2.50 x Halvmaratontid i minuter - 29.15 (för män)

Maratontid i minuter=2.41 x Halvmaratontid i minuter - 27.02 (for women),

För en man som springer en halvmara på 1,35 ger det följande uppskattade tid på maraton:
2,5 X 95 - 29,15 = 3:28:15

och för en kvinna som springer en halvmara på 1,35 ger det följande uppskattade tid på maraton:
2,41 X 95 - 27,02 = 3:21:55

Denna ekvation förklarar en stor mängd data, men det finns små hack i kurvan eftersom löpare anstränger sig lite extra för att hinna i mål före 3, 4 och 5 timmar. Det är fler som går i mål på 3:59 än på 4:01.

Fredagskul: Tävla mot tunnelbanan

Se den här videon där en man tävlar mot tunnelbanan och försöker springa lika fort som tåget från Mansion House till Cannon Street i London. Nästa gång du missar en tunnelbana eller buss är det bara att springa. Det är i alla fall bättre än att stå still och vänta på nästa tåg eller buss.

Fler mil ger snabbare maraton

Man blir bättre på det man gör mycket och det gäller inte minst löpning. Ju mer man springer, desto bättre och snabbare blir man. I ett samarbete med RunKeeper analyserade Runners World löpmönstret hos över 27000 användare. Syftet var att finna sambandet mellan antal mil och tid på ett maraton.

De löpare som sprang mest, mellan 60-70 km per vecka, hade en genomsnittlig maratontid på 3:50:46. De löpare som sprang mindre än 10 km per vecka, sprang i snitt på 5:12:12. Bara några fler km per vecka gav bättre resultat - den grupp som sprang mellan 10 och 21 km per vecka klarade maraton på i snitt 4:45:36.

Hela 62 procent av de löpare som sprang mellan 60-70 km i veckan sprang maraton under fyra timmar. Däremot var det endast 8,5 procent av de som loggat mindre än 10 km per vecka som klarade 4 timmar. Många av dem bröt.

Allt data finns här:

http://rw.runnersworld.com/clean/marathon-mileage.html

8 fakta om penisar

Alla män undrar om storleken spelar storleken någon roll? Det gör den, men inte alltid som man tror. Här är åtta fakta om penisar.

1. Hur stor är en genomsnittlig erigerad penis?
En erigerad penis är i genomsnitt 14,2 cm lång och 4,8 cm i diameter. Endast 15 procent av alla män har en erigerad penis över 18 cm, och endast tre procent är begåvade med ett organ som är över två decimeter. Källa.

2. Storleken har betydelse för engångsligg
En studie från 2014 fann att omkrets, inte längd, var viktigt för engångsligg, men inte för längre relationer. Forskarna tror att större omkrets tenderar att föra klitoris närmare slidan under själva akten, vilket ökar chansen för orgasm. Källa.

3. Önskvärd storlek
Penisens storlek har betydelse för engångsligg, men hur är det i andra fall? Man kan i alla fall vara säker på att ett större könsorgan inte alltid bättre. Kvinnor gillar proportioner. En penis i proportion med den övriga kroppen är det som de flesta kvinnor föredrar. Mannens självförtroende, personlighet och grad av attraktion är viktigast för sexuell tillfredsställelse, och väger tyngre än en oproportionerligt stor penis. Källa.

4. Det finns inget samband mellan penisångest och penisstorlek
Oavsett hur väl utrustad en man är, kommer han sannolikt att uppleva viss ångest när han tänker på penisens storlek. En studie från 2013 publicerad i Journal of Sexual Medicine fann att även män vars storlek på penisen låg över genomsnittet, uttryckte känslor av otillräcklighet. Trettiofem procent av de tillfrågade var nöjda med storleken och 30 procent rapporterade missnöjda. Källa.

5. Tyskar förstorar mest
I Tyskland är storleken viktig, för tyskarna förstorar sina penisar mer än andra. Uppgifter från International Society for Aesthetic Plastic Surgery visar att 18 procent av alla penisförstoringar görs i Tyskland. Detta motsvarar ungefär åtta av 100.000 män. Närmast efter följer Venezuela, Spanien och Mexiko. Källa.

6. Banta fram penisen
Det inte finns något vetenskapligt bevisat sätt att öka storleken på en penis. Däremot kan en stor mage göra att penisen ser mindre ut. Så genom att banta, blir den upplevda storleken större. En riktigt stor mage skymmer dessutom hela penisen. Källa.

7. Homosexuella penisar är större
I genomsnitt är storleken på en homosexuell mans penis knappt en cm längre. En studie från 1999 som publicerades i tidskriften Archives of Sexual Behavior fann detta samband och man tror att det kan ha något att göra med hormoner från fostertiden som påverkar storleken på penisen. En felkälla var att forskarna inte mätte storleken utan att männen själva skickade in uppgifterna. Källa.

8. Det går inte att förutsäga storleken på en penis
Forskare har försökt att koppla storleken på mäns penisar till storleken på deras fötter, näsor, tummar, örsnibbar och fingrar, utan att lyckas. Det finns inga samband mellan olika kroppsdelar och penisens storlek. Källa.

Sex sätt att förbättra hjärthälsan på

Enligt ledande experter krävs det någon form av konditionsträning varje vecka. Antingen 150 minuter med måttlig intensitet eller 75 minuter intensiv träning. Man kan sprida minuterna hur man vill, t ex 20 minuter promenad varje dag och 15 minuter löpning fem dagar i veckan.

Konditionsträning är någon form av aktivitet som ökar din andning och puls, i grunden tvingas hjärtat att arbeta hårdare och bli starkare. Kondition förbättrar hur kroppen använder syre. När hjärtat blir starkare, orkar man utföra fysisk aktivitet längre. Här är de bästa sätten att förbättra sin kondition på:

1. Rask promenad
Den mänskliga kroppen är född att gå. Man gå på löpband eller ute. Man kan lyssna på musik eller gå med en vän. En promenad är alltid bättre än att sitta framför teven.

2. Löpning
I takt med att man blir mer vältränad är det naturligt att gå över till löpning. Löpning bränner dessutom många kalorier. Människan är gjord för att gå och löpa och när man kommit igång efter några veckor eller månader är det svårt att sluta.

3. Simning
Simning aktiverar massor av muskler. Risken för skador är låg och det är därför ett utmärkt komplement till löpning.

4. Cykel
Cykel är också ett skonsamt alternativ till löpning. Man kan köra spinning eller cykla på vägar och stigar. En cykel sparar dessutom tid om man tar den till jobbet. Träning och transport på samma gång.

5. Skidåkning
Om man bor där det finns snö under vintern bör man utnyttja möjligheterna att åka skidor. Skidåkning aktiverar alla stora muskelgrupper och flera studier visar att skidåkare är de som är mest vältränade.

6. Intervaller
När man tränat ett halvår till ett år kan man utöka träningen med intervaller. Det finns många typer av intervaller som 70/20, 10-20-30, 4x4. Det viktiga är att varva intensiv träning med lugnare återhämtning, t ex springa eller cykla intensivt i 4 minuter och sedan jogga lugnt i tre minuter fyra gånger.

Hjärnan lär sig i sömnen

Hjärnan somnar inte samtidigt som du. I själva verket visar forskning att hjärnan är aktiv medan man sover och kan minnas enkla ord som du kanske har läst innan du somnade. Ett nytt experiment tyder på detta och en studie om detta experiment har publicerats i tidskriften Current Biology.

Experimentet visade att när människor utsattes för enkla uppgifter för att klassificera ord innan de somnade, fortsätter hjärnan att omedvetet göra klassificeringar medan man sover. Den sovande hjärnan är alltså mer aktiv under sömn än man tidigare trott. Hjärnan slocknar inte direkt, utan stora delar fortsätter att bearbeta vad som händer i vår omgivning och tillämpar ett relevant system för respons på det som händer. Det förklarar en del vardagliga livserfarenheter som vår känslighet för vårt namn i vår sömn, för barnens skrik eller till det specifika ljudet av vår väckarklocka, jämfört med ljud utan betydelse.

I experimentet ombads deltagarna att klassificera enkla ord som tillhör någon av de två kategorierna - djur eller föremål - genom att trycka på en knapp med höger hand om ordet tillhärde kategorin djur och med vänster hand om det var ett föremål. Under tiden spelade forskarna in deras EEG, dvs deras hjärnverksamhet.

Därefter lokaliserade forskarna varje ordkategori till en särskild plats för rörelse i hjärnan. När regeln för klassificeringen hade blivit automatiska för deltagarna, placerades de i ett mörkt rum och bad att fortsätta klassificering tills de somnade.

Resultaten visade att när en regel hade skapats under vaken tid, fortsatte personerna att utföra regeln under sömn. Deltagarna testades även med en ny uppsättning ord för att se om hjärnan registrerat innebörden av ordet snarare än en enklare ihopkoppling mellan stimulus och respons. Resultaten visade att deltagarna fortsatte att svara exakt, om än långsammare än när de var vakna.

Forskarna tror att den omedvetna behandlingen inte styrs av hur komplex en uppgift är, utan om uppgiften kan automatiseras eller inte. Så om en person har arbetat med att lösa ekvationer innan de lägger sig för att sova, kommer hjärnan fortsätta lösa dessa ekvationer.

Det förklarar det faktum att alla någon gång kommer fram till lösningar i sömnen, helt enkelt för att hjärnan ostört fortsätter lösa problem medan man sover.

Meditation lindrar migrän

Enligt en ny studie kan meditation lindra migrän. Studien var utformad för att utvärdera effekterna av en sorts meditation som kallas mindfulness-baserad stressreducering (MBSR).

Nitton personer delades slumpmässigt in i två grupper där 10 stycken testade MBSR och 9 fick traditionell behandling. Deltagarna i MBSR gick åtta lektioner i veckan för att lära sig MBSR och instruerades att träna 45 minuter per dag under fem dagar i veckan.

Deltagarna i studien utvärderades före och efter försöksperioden med hjälp av objektiva mått av funktionshinder, självförtroende och mindfulness. Forskarna loggade även frekvensen, svårighetsgraden och varaktigheten av huvudvärk under försöksperioden. "We found that the MBSR participants had trends of fewer migraines that were less severe", sa en av forskarna bakom studien. Huvudvärken varade under kortare tid och gjorde mindre ont. Personerna ökade också sitt självförtroende och sin mindfullness genom en känsla av personlig kontroll över sin migrän. Dessutom fanns det inga biverkningar.

De som genomförde MBSR hade 1,4 färre migränanfall per månad som dessutom var mindre allvarliga och kortare jämfört med kontrollgruppen.

Utifrån dessa resultat drog forskargrupp som MBSR är en säker och genomförbar behandling för vuxna med migrän. Även urvalsstorleken av denna pilotstudie var för liten för statistiskt signifikanta förändringar av migränfrekvens eller svårighetsgrad, så tyder resultaten på att meditation är en bra behandlingsmetod. I framtiden planeras större studier som förhoppningsvis kan ge mer signifikant.

Världens nyttigaste grönsaker och frukter

Det finns några säkra sanningar om kost och hälsa, bl a att man bör äta grönsaker och frukt. Det finns studier som tyder på att frukt och grönsaker minskar risken för cancer och kroniska sjukdomar.

Men vilka grönsaker är bäst? För att svara på den frågan skapade forskare vid William Paterson University i New Jersey en lista som innehåller 41 av de nyttigaste grönsakerna och frukterna baserat på mängderna av 17 viktiga näringsämnen, som mängden fibrer, kalium, protein, kalcium, folat, vitamin B12, vitamin A och vitamin D. För att inte frukter och grönsaker med stor mängd av ett ämne skulle få oproportionerliga poäng så beräknade forskarna varje frukt eller grönsaks näringstäthet baserad på andelen av det dagliga behovet av varje näringsämne.

Vinnare blev vattenkrasse med ett värde på 100. Tvåa kom Salladskål/kinakål (91.99) och trea mangold (89,27).

Källa: http://www.cdc.gov

Listan visar att grönsaker är nyttigare än frukt. Högst på listan av frukterna var röd paprika (41.26), följt av pumpa (32.23), tomat (20.37) och citron (18.72). Lite överraskande var att vitlök och blåbär inte fick plats på listan. Bär var överhuvudtaget dåligt representerade, vilket forskarna tror beror på att de innehåller mycket fytokemikalier - som har skyddande eller sjukdomsförebyggande egenskaper - men att det saknas uppgifter om dessa föreningar. Poängen räknades enbart fram baserade på de 17 definierade och viktiga näringsämnen.