Äventyrsresor förstör relationerna

Att bestiga Kilimanjaro kan vara roligt medan du gör det, men ny forskning visar att extrema upplevelser gör att du känner dig sämre i det långa loppet. Egentligen vill ingen vill höra om extraordinära upplevelser. Det är bättra att försöka vara vanlig.

Vi har alla upplevt situationen: Man sitter och pratar om ett TV-program, så kommer någon och avbryter samtalet för att prata om sin vandring över Gobiöknen. Men ingen vill lyssna.

Den nya studien efterliknar denna situation. Grupper på fyra deltagare såg en video. En person såg en spännande video med en talangfull trollkarl, medan de tre övriga såg en tråkig tecknad serie. Sedan satt de i ett rum tillsammans och pratade i fem minuter om vad de ville. Efteråt visade det sig att de som tittat på trollkarlen kände sig isolerade. De andra - även fast deras video var mindre intressant - var mer nöjda efteråt.

Här är den märkliga delen: Ingen i grupperna förutspådde detta. De flesta deltagarna trodde att de som såg en intressant video skulle vara i centrum och känna sig lyckligast efteråt - intressanta upplevelser skulle göra dem till intressanta människor. Men de hade fel, eftersom att vara extraordinärt är att vara annorlunda och social interaktion bygger på likhet.

Så vad betyder det? Ska vi stanna hemma och undvika äventyr? Ytterst handlar det om lycka, säger forskarna. Om du gör något extraordinärt eftersom du tror att det kommer att göra dig lycklig, tyder denna forskningsrapport att det inte kommer att ske. Man måste också ta hänsyn till hur upplevelserna påverkar dina sociala interaktioner. Erfarenheter som man delar med andra gör oss förmodligen lyckligare.